– Regeringen vill ta ett klimatkliv som skyndar på omställningen till ett mer hållbart samhälle. Genom att ta ansvar i Sverige för vår klimatpåverkan visar vi ledarskap i världen.
Så sa statsminister Stefan Löfvén i mitten av september när han läste upp regeringsförklaringen för 2016. I måndags klubbades regeringens budget som innehåller klimat- och miljösatsningar för sammanlagt 4,5 miljarder kronor. Men bara en dag hann gå innan statliga Vattenfall offentliggjorde att företaget bjuder in till budgivning på företagets brunkolsverksamhet i Tyskland. Den sedan länge planerade försäljningen retar miljöorganisationerna. Om regeringen godkänner den är det stor risk att de nya ägarna öppnar ytterligare gruvor.
Det är allt annat än att visa ”ledarskap i världen”, anser Greenpeace.
– Sveriges regering skulle gå ut och säga: ”vi öppnar inte upp nya gruvor utan vi fasar ut de befintliga och hjälper Tyskland med sin energiomställning”. Det skulle verkligen vara att visa ledarskap i världen och förmodligen en av de viktigaste klimatinsatser som en svensk regering kan göra i dagsläget, säger Annica Jacobsson, chef på Greenpeace Sverige.
Klimatmål nås inte
Den förra regeringen hade ett klimatmål om att sänka utsläppen med 40 procent till 2020 jämfört med 90-talet. Det kommer inte att nås. En utsläppsminskning med fyra miljoner ton koldioxid återstår men den rödgröna regeringen hoppas att dess politik åtminstone halverar siffran till 2 miljoner ton.
– Visionerna som regeringen har är bra, men de motsvarar inte vad vetenskapen kräver. Alliansens miljömål var redan från början alldeles för lågt, säger Annica Jacobson.
Sven Hunhammar, klimatchef på Naturskyddsföreningen, är inne på samma spår. Han tror mycket på regeringens vilja att införa så kallade styrmedel, till exempel skatter som får människor att ändra sina vanor.
– Nu pratas det om att det satsas 4,5 miljarder kronor, men det är inte så viktigt att stirra sig blind på utgifterna. Det som spelar någon roll är att man har en grön skatteväxling. Det finns många skatter man kan utveckla ytterligare, till exempel vägslitageskatten. Det går att från statens horisont dra in pengar på aktiv klimatpolitik via skatter, säger han.
Fossilfritt mål
Regeringens mål är att skapa värdens första västland som är helt fritt från fossila bränslen. För att nå det målet satsas det nu pengar på förnybara bränslen och lagring av energi. Men kärnkraften framtid råder det ännu stora frågetecken kring. Och i talet nämndes energikällan inte alls av Stefan Löfven.
– Det var bra att han inte gjorde det. Energikommissionen arbetar på det och det vore otaktiskt att inte vänta in vad de kommer fram till, säger Sven Hunhammar.
– Vi kommer inte bygga ett till kärnkraftverk i Sverige för marknaden har redan gett oss förutsättningarna – det är mycket billigare med förnybar energi. Löfven behövde alltså inte nämna det. Kärnkraften är helt enkelt död som energikälla, säger Annica Jacobson.
Ökat solcellsstöd
När det gäller förnybar energi satsar regeringen särskilt på solceller. Det statliga stödet för utbyggnad av solcellsanläggningar ökar från 50 miljoner kronor 2015 till 225 miljoner nästa år . Mellan 2017 till 2019 planeras stödet ligga på 390 miljoner kronor. Syftet är att beta av kön för dem som söker statligt solcellsstöd.
– Nu öppnas möjligheten för bidrag och det är bra att regeringen rättar till detta, för det har man skött dåligt. Men på lång sikt vill vi att bidragen avvecklas. Det är i stället marknaden som måste fungera bättre, säger Jan-Olof Dalenbäck, ordförande för branschorganisationen svensk solenergi, till tidningen Miljöaktuellt.
Annica Jacobson tycker att det är bra att regeringen har en investeringsvilja när det gäller sol, men anser att det saknas en övergripande strategi.
– Det är inte säkert att det är investeringsstöd som är det viktigaste, det är minst lika intressant att se på regelförenklingar, säger hon.
Dag Ankersen
Karl Grauers
