Vi får följa med när den nyutexaminerade 22-åringen och ett par kollegor på PowerChina går morgonens inspektionsrunda bland panelerna som företaget just satt upp i den gigantiska solparken i Dunhuang.
Våra fotsteg i sanden är allt som hörs medan stora mängder elektricitet produceras denna småkyliga höstmorgon i Gansuprovinsen.
Solen står lågt på himlen, men strålarna träffar mitt i de svarta fyrkanterna som står uppradade här ute i Gobiöknen, 1 100 meter över havet.
Lite längre västerut planeras en av de största satsningarna i förnybar energi någonsin. I Gobiöknen, där det är iskallt på vintern och kan bli upp till 40 grader på sommaren, byggs just nu en gigantisk solcellsanläggning på 22,5 kvadratkilometer. Det är ungefär lika stort som 4 500 fotbollsplaner, eller ett område som motsvarar mer än halva Stockholms yta.
Det som annars brukar kallas för stora satsningar inom förnybar energi i Europa, är rena småpotatisen i jämförelse med vad som händer i Kina. Giga-anläggningen i Gobiöknen kommer att kunna ge el till nästan en miljon hushåll.
Enligt den kinesiska statskontrollerade tidningen China Daily, hade Kina 400 gånger så mycket solenergikapacitet förra året som 2005 – totalt 28,05 gigawatt. Det motsvarar nästan lika stor kapacitet som hela den svenska kärnkraften, vattenkraften och vindkraften tillsammans. Och i år har det ökat ytterligare med flera gigawatt. Ändå utgör solenergi endast några få procent av den totala elproduktionen i Kina.
”Bara i inledningsfasen”
PowerChina och ett 30-tal andra statliga och privata företag, som producerar solel i Dunhuang där vi är på besök, har bidragit till att Kina inte längre bara är världens största tillverkare, men nu även den största marknaden för solpaneler. Det är bara en tidsfråga innan Kina passerar Tyskland som världens största solenergination.
Den erfarne investeraren Charles Liu har stort förtroende för ekonomin i solenergi:
– Kostnaderna går ner på grund av den enorma produktionen. Samtidigt blir de nya produkterna alltmer tekniskt avancerade och effektiva. Solenergi är en lukrativ investering, även utan de statliga subventioner som regeringen varit beredd att bidra med, säger Liu.
– Kina är bara i inledningsfasen för utbyggnaden av ny energi, säger den unge ingenjören Yang, medan hon avläser mätresultaten vid en vitmålad kontrollstation:
– Framgången för solenergi kommer snart att sprida sig till alla provinser och regioner. Och då kommer andra länder att följa efter.
Generaldirektör Zhao Ting Qian vid Dunhuangs energimyndighet håller med:
– Vi har teknik och utrustning som kan användas överallt.
Läs vidare på nästa sida: Var tidigare en bromskloss
PRENUMERERA PÅ ETC HELG
Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.
Var tidigare en bromskloss
I kampen för ett beboeligt klimat här på jorden är det Kina som är den största aktören idag. Landet har sedan länge gått om USA som det land som släpper ut mest växthusgaser i världen – de senaste siffrorna visar att de snart släpper ut dubbelt så mycket växthusgaser som USA. Och globalt sett kommer mellan 20 och 25 procent av världens utsläpp av växthusgaser från Kina.
Samtidigt satsade Kina cirka 83 miljarder dollar i förnybar energi under 2014, vilket är nästan lika mycket som hela den svenska statsbudgeten.
Tidigare har Kina varit en riktig bromskloss i klimatförhandlingarna, det är åtminstone det intryck som till stor del levt kvar i västvärlden. Men de senaste åren har landet antagit en allt mer offensiv strategi. Från att hävda att det är de utvecklade länderna som måste ta ansvar för att minska utsläppen, har Kina nu börjat ta större eget ansvar, både inom landet och utomlands.
År 2007 sjösatte den auktoritära kommunistregering ett eget, nationellt klimatprogram. Förra året ingick de ett klimatavtal med USA, vilket av flera bedömare ansågs avgörande, även om innehållet till stor del var symboliskt. Och i september meddelade kinesiska staten att de kommer att lansera ett program för utsläppshandel från och med 2017, något som USA fortfarande inte har.
Samma månad meddelade de också att Kina kommer att bidra med 3,1 miljarder dollar till FN:s gröna klimatfond, vilket faktiskt är mer än vad Obama lovat att ge och som USA:s kongress dessutom ännu inte har godkänt.
”Stor infrastruktur för fossila kraftverk”
Medan president Xi Jingpin har gjort kampen mot korruption till sin stora huvudfråga, omnämns premiärminister Li Keqiang av flera viktiga källor som en ambitiös och seriös klimatpolitiker sedan han tillträdde för två år sedan. Under inverkan av Keqiang offentliggjorde Kina i juni för första gången ett utsläppsmål som riktade in sig på de totala CO2-utsläppsnivåerna, istället för minskade utsläpp i relation till ekonomisk tillväxt, som tidigare varit Kinas melodi.
Ledningen i landet säger nu att de siktar på att överstiga detta mål. (Se mer i faktarutan). Många experter tror också att det är just vad som kommer att ske.
– Kina har gemensamt med USA att de sällan ingår avtal som de inte är helt säkra på att de kan hålla. Till skillnad från Norge, som säger att de ska göra en hel del, men inte gör så mycket, kommer Kina inte säga så mycket, men göra desto mer, säger klimatforskaren Knut Alfsen på norska forskningsinstitutet Cicero.
Nya siffror visar att Kinas CO2-utsläpp för första gången kan ha minskat förra året, även om det till stor del beror på nedkylningen i ekonomin. Officiell statistik, som inte alltid är att lita på i Kina, visar också att kolförbrukningen nu har börjat dala.
En forskningsrapport som publicerades tidigare i år visar att Kina sannolikt kommer att nå en utsläppstopp år 2025, trots att deras eget mål är en topp år 2030.
Är det möjligt med 90 procent icke-fossil energi till år 2050?
Danske Kaare Sandholt jobbar för Kinas statliga center för förnybar energi. Han säger att myndigheten utgår ifrån scenarier där kolkonsumtionen är nästan helt utplånad om cirka 35 år.
– Vi tror att det är möjligt att 90 procent av elen i landet kommer från förnybar energi eller kärnkraft år 2050. Men det kommer att kräva en enorm utveckling, och det är också mycket beroende av den ekonomiska utvecklingen, säger han.
Han anser att den viktigaste frågan för Kina nu är att stoppa byggandet av nya kolkraftverk, vilket fortfarande pågår.
En annan Kina-expert, Glen Peters från forskningsinstitutet Cicero i Oslo, tror däremot inte att det är realistiskt att endast 10 procent av elförbrukningen i Kina kommer från fossila bränslen redan om 35 år:
– Kina har nyligen byggt en stor infrastruktur för fossila kraftverk. För att minska utsläppen så mycket kommer det att krävas att många kolkraftverk stängs i förtid. Men det är viktigt vad Kina gör. Om vi ska kunna nå tvågradersmålet måste Kina skära ned sina utsläpp kraftigt.
Kineser mest övertygade i världen
I slutet av sommaren uppstod turbulens på den kinesiska börsen och den ekonomiska tillväxten är fortsatt osäker. Vad kommer det att innebära för Kinas klimatpolitik?
Experter som vi talat med tror att det kan slå åt båda hållen.
– Lägre ekonomisk aktivitet begränsar vanligtvis tillväxten av utsläpp. Men det gör det också svårare att utveckla och förnya industrin, vilket kan leda till att utsläppen fortsätter under längre tid, säger Knut Alfsen på Cicero.
Även den folkliga opinionen beräknas få stor påverkan på utvecklingstakten. Medan Kinas kommunistregim har liten tolerans för yttrandefriheten i allmänhet har yttrandefriheten i miljöfrågor varit högre än på andra områden.
– Det verkar som om miljön har varit en slags ventil för myndigheterna där människor kunnat uttrycka sitt missnöje, säger Alfsen.
Och efter att människor fått kännedom om den stora faran med luftföroreningarna i Kinas storstäder (vilket också bidrar till den globala uppvärmningen) har det blivit ännu mer press på den här frågan. Många vill ge USA äran för att vanliga kineser har blivit mer bekymrade över luftföroreningar. Det var nämligen USA:s ambassad i Peking som för ett antal år sedan började twittra ut sina mätningar av höga halter skadliga partiklar i luften.
Nya undersökningar visar också att kineser har blivit det folk i världen som är mest övertygade om att klimatförändringarna är skapade av människan.
Läs vidare på nästa sida: Energibolagen har stor makt
PRENUMERERA PÅ ETC HELG
Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.
Energibolagen har stor makt
Men även om den kinesiska regimen nu har höjt ambitionerna för att göra något åt utsläppen, är frågan inte helt enkel att förmedla ut till de olika provinserna, menar Knut Alfsen.
– Centrala myndigheter har liten kontroll över vad som händer lokalt. Det är inte bara för ledarna i toppen att stoppa vad som pågår i provinserna.
Och när man kommer ner på stads- och bynivå, är det inte precis lättare.
– Där kan det finnas en brist på lojalitet till staten, om vinsten att gynna den lokala makteliten är större, fortsätter Alfsen.
Dessutom har de stora statsägda energiföretagen, som lever på fossila bränslen, ofta ett finger med i spelet. Flera källor som har god insikt i det politiska systemet i Kina säger att energijättarna har stor politisk makt och inte nödvändigtvis lyder statsministern, eller någon annan heller för den delen.
Trots dessa hinder finns ändå flera ljuspunkter i Kinas utveckling de senaste åren. Det menar bland annat professor Miranda Schreurs, som leder forskningscentret för miljöpolitik vid Freie Universität i Berlin.
– Kinas klimatpolitik är mycket mer progressiv än vad folk tror.
Hon pekar på att Kinas image efter det misslyckade klimattoppmötet i Köpenhamn 2009 fick sig en ordentlig törn, vilket regimen helt enkelt vill reparera.
– Tidigare har det talats om ett historiskt ansvar för västvärlden, men det kommer inte dröja särskilt länge innan Kinas historiska ansvar kommer att vara lika stort. Jag är faktiskt ganska optimistisk om att Kina kommer att medverka i en ganska bra uppgörelse i Paris.
Har snart tjänat in investeringen
Mot slutet av inspektionen konstaterar Yang Zhengwen och hennes kollegor att det är nödvändigt med en storstädning nästa dag om panelerna för att fungera optimalt. En utmaning med att sätta upp solpaneler i öknar är naturligtvis all sand och damm.
– Jag har velat arbeta med solenergi redan innan jag började på ingenjörsutbildningen. Arbetet här är mycket betydelsefull, säger Yang och kisar mot den numera varma förmiddagssolens skarpa ljus.
– Jag är stolt över att vara en del av detta.
Generaldirektör Zhao vid det lokala energikontoret står på balkongen till solparkens administrationsbyggnad och ser ut över sitt rike av solpaneler. Området har tredubblats sedan 2012, vilket framgår av NASA:s satellitbilder.
Han visar anläggningens senaste tekniska framsteg: Ett torn, som tar emot och lagrar energi från reflekterat solljus, är under uppbyggnad. En uppfinning som bygger på uppvärmning av flytande salt, gör det möjligt att generera ström dygnet runt, även när solen inte skiner på de rörliga reflektorerna. Soltornet i Dunhuang är det första i sitt slag i Kina, enligt Zhao.
Utvecklingen för förnybar energi i Dunhuang handlar inte bara om stora företag som investerar i stadens gigantiska solpanelsparker. Myndigheterna här har även satsat på att göra solenergi lönsamt i mindre skala.
På taket till familjen Gangs rymliga villa inne i staden syns ett flertal stora och små solpaneler, som genererar el för hela familjens behov.
– Även uppvärmningen vi får från solenergi. Vi har helt upphört att bränna kol! säger dottern i huset, Chen Shaohan, som är glad att pappa Chen Gang och mamma Bai Fuyan valt att satsa på solen.
Affärsmannen Chen Gang är också entusiastisk över lönsamheten:
– Panelerna producerar mer energi än hushållet gör av med. Överskottet kan vi exportera till det centrala nätet för bra pengar. Inom några år kommer vi därför ha tjänat in de 50 000 yuan (cirka 67 000 kronor) som vi har lagt ut.
”Ett positivt första steg”
Tor Skudal, miljörådgivare på norska ambassaden i Kina, skrev i en rapport nyligen att ”Kina nu väntas spela en mer aktiv och positiv roll i förhandlingarna. Det understryker att Kinas utspel kan ha en positiv effekt på andra utvecklingsländer.”
Han påpekar också att Kinas officiella mål är ”ett positivt första steg” och sammanfattar klimatexperternas förväntningar som ”en dämpad entusiasm”.
Men liksom de experter som vi talat med, poängterar Skudal också att det kan vara svårt att genomföra centrala åtaganden lokalt i Kina.
Rapporten hänvisar till att fattiga provinser i västra och centrala Kina har ekonomier som är mycket mer beroende av kol än de rikare delarna på östkusten.
”Att ersätta kolbaserad tung industri med nya miljövänliga industrier och utvidga tjänstesektorn inom hitech och IT kommer att möta tufft motstånd och kommer inte att ske över en natt. Det kommer att vara särskilt svårt i små och medelstora städer där ekonomi och sysselsättning är uppbyggd kring några få storföretag. Här kommer risken för ökad arbetslöshet och social oro vara hög”, står det vidare i rapporten.
Dessutom nämns att elnätet i Kina inte är tillräckligt utbyggt för att hantera ojämn produktion från sol, vind och annan förnybar energi.
Läs vidare på nästa sida: Växthusgaser och global uppvärmning
PRENUMERERA PÅ ETC HELG
Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.
Växthusgaser och global uppvärmning
Koldioxid (CO2) står för den största andelen av utsläpp av växthusgaser i världen.
Metan och dikväveoxid (även känt som lustgas) är de två andra huvudsakliga växthusgaserna.
Koldioxid släpps ut när olja, gas eller kol förbränns, men också när det eldas träd.
Något förenklat bygger balansen i kretsloppet på att människor och andra organismer andas ut koldioxid, som träd och växter sedan absorberar och förvandlar till syre. Förutom att begränsa utsläppen av växthusgaser från fossila bränslen, är det därför viktigt att även stoppa avskogningen.
Utsläpp av metan kommer bland annat från boskap, men utsläppen sker också när kol, gas och olja produceras och transporteras.
Lustgas är den största växthusgasen från jordbruket.
Växthuseffekten innebär att gaserna i atmosfären fungerar som glastaket i ett ”växthus”, vilket gör att värmen från solen stannar kvar på jorden. Människans utsläpp av växthusgaser gör att effekten ökar och leder till en uppvärmning som rubbar balansen i ekosystemen.
Källa: US Environmental Protection Agency EPA, NTB och www.snl.no
Sol och mera sol
Vid årsskiftet 2014/2015 uppgick Kinas solenergikapacitet till 28,05 gigawatt. Av dessa kom 23,38 gigawatt från solcellsparker, som i år kommer att öka kraftigt.
Gansu-provinsen, där Dunhuang-anläggningen ligger, hade 2014 en installerad solenergikapacitet på 5,2 gigawatt, som väntas öka till 5,7 gigawatt under 2015.
Klimatförändringar
Medeltemperaturen på jorden har i genomsnitt stigit 0,8 grader sedan slutet av 1800-talet. Merparten av ökningen sedan 1950-talet är till minst 95 procents säkerhet skapad av människan, enligt FN:s klimatpanel (IPCC).
Mänsklig påverkan på klimatet beror främst på utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser, som förstärker atmosfärens naturliga växthuseffekt.
Utsläppen av växthusgaser kommer från förbränning av kol, olja och gas, avskogning, jordbruk och olika industriprocesser.
Stigande temperatur på jorden förutspås leda till stigande havsnivåer, nya nederbördsmönster, torka, översvämningar och att arter utrotas. Bebodda områden riskerar att översvämmas, och den globala livsmedelsproduktionen hotas om temperaturen stiger mer än 4 grader.
Förändringarna i klimatet förväntas bli starkare under de kommande decennierna. Konsekvenserna är olika i olika delar av världen, och vissa områden kan uppleva positiva effekter medan andra blir obeboeliga.
Källor: IPCC, NTB
Fotnot: Artikeln är tidigare publicerad i Aftenposten och är en del av samarbetet Climate publishers network.
PRENUMERERA PÅ ETC HELG
Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.