Förbifart Stockholm blir över två mil lång och runt 145 000 bilar per dygn kommer att trafikera leden enligt prognoser. Exakt hur stor utsläppsökningen kan tänkas bli är svårt att veta exakt. Trafikverket räknar att förbifartens utsläpp kommer att vara mindre än en procent av Sveriges totala utsläpp. Myndigheten menar därför att genomslaget på genomsnittsutsläppen i landet inte kommer att bli särskilt stort. Det är ett argument Naturskyddsföreningen underkänner.
– Klart att allt beror på vad man jämför med. Ska vi nå klimatmålen behöver vi ställa om och minska utsläppen överlag. Trafikverket säger att utsläppen kommer att öka och sedan försöker man släta över genom att säga att det är ett litet projekt när man tittar på hela Sveriges utsläpp. Dessutom vet vi inte vad resultaten kommer bli. Det är ganska logiskt att tänka sig att bilismen ökar och att folk blir mer beroende av bil, säger Anna Wolf, energiexpert på Naturskyddsföreningen.
Hon anser att stora vägprojekt behövs allra minst i större tätorter där tillgången på kollektivtrafik är bra. Om det ska satsas på vägar borde glesbygden vara prioriterad. I städerna bör pengar läggas på annat.
– Vi tycker att man behöver öka tillgängligheten för andra transportformer som cykel och kollektivtrafik. Det är extra problematiskt att man lägger så mycket pengar på förbifarten från trängselavgifterna. När avgiften infördes sades det att den skulle läggas på kollektivtrafik, men nu blir det inte så mycket över till det, säger Anna Wolf.
I direkt motsättning
Johanna Grant på Gröna bilister är inne på samma spår. Hon anser att Förbifarten står i direkt motsättning till vad som borde vara målet – att minska biltrafik i städerna. Själv bor Johanna Grant i Bromma och äger inte ens en egen bil. När hon har behov av en hyr hon via bilpool eller tar taxi. Hon menar att stadsbor borde åka kollektivt och cykla mer medan fordonsflottan successivt byts ut, främst på landsbygden.
– Det är framförallt bilisterna där som ska bli gröna bilister. Då är man inne på vad det kostar och tankar om att välja rätt teknik. Omställning skulle också kunna skapa väldigt många jobb på landsbygden där det finns en väldig biomassaresurs i form restprodukter från åkermark, skog och industrier, säger Johanna Grant.