– Man skriver kontrakt på en sak och sen levererar man något annat. Strumporna är bara ett tydligt exempel.
Den offentliga upphandlingen uppgår till omkring 700 miljarder kronor, en femtedel av Sveriges BNP. Men det finns lite kunskap om hur denna jättemarknad fungerar, säger Mattias Lundbäck som forskar om upphandlingar på Näringslivets forskningsinstitut Ratio.
– Men det kom nyligen en konsultrapport från EU som visar att Sverige är kanske det land i EU som har mest centraliserad upphandling.
Det betyder att statliga myndigheter, kommuner och landsting i Sverige köper mat, medicinprodukter, möbler och allt annat de behöver från allt färre bolag. Detta är en utveckling som medicinleverantören Onemed driver på.
”Vår bransch är den ultimata att konsolidera”, sa Onemeds vd Johan Falk i en intervju 2013 i Medtech magazine. ”Alla homosapiens som skär sig har identiska behov, finns det en lösning som är bra i Sverige kommer det att vara en liknande lösning som är bra för patienter på andra ställen i världen.”
Johan Falk ser framför sig ett Europa där Onemed och kanske två företag till säljer alla förbrukningsvaror till vården. Det skulle då bli lättare och billigare för vården att köpa allt från samma ”varuhus”, menar Johan Falk.
Det är just den utvecklingen som är problemet, enligt Mattias Lundbäck. Upphandlingsreglerna har i många år gynnat stora aktörer, och gett dem incitament att jobba mycket med ”strategiska anbud”: att bli experter på att skriva offerter som innehåller maximalt med luckor för att tjäna pengar.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Kontorsmöbelmonopol
Mattias Lundbäck har själv forskat kring hur detta fungerar när landsting och andra offentliga aktörer ska köpa kontorsmöbler.
– Det var ganska bekymmersamt det vi upptäckte, och ganska omfattande.
Under ett samtal på Almedalsveckan i somras gav han ett exempel: flera företag tävlar om att sälja kontorsstolar till en inköpare. En ”typ-kontorsstol” tas fram, som är svart och saknar armstöd. Det företag som visar att de kan leverera den billigaste och bästa av just den kontorsstolen vinner kontraktet – och den exklusiva rätten att sälja alla typer av kontorsstolar. Sedan börjar beställningarna rulla in, men de flesta vill inte ha en svart stol utan armstöd, berättar Mattias Lundbäck. ”Konsekvensen av upphandlingen har blivit att en aktör i praktiken har fått monopol på att leverera kontorsstolar – och själv bestämma priset.”
Upphandlingsreglerna i Sverige förändrades på 1990-talet efter EU-inträdet. Reglernas syfte är att stävja korruption och likabehandla alla företag, berättar Mattias Lundbäck.
– Men samtidigt öppnar man upp för andra problem, som att det reglerar och minskar möjligheten till kommunikation mellan leverantör och inköpare. Annars fungerar det ju så på marknaden att man bygger upp ett förtroende över tid, säger Mattias Lundbäck.
– Då får man till sist en massa stora bluff-företag som snabbt växer upp. De är inte beroende av att ha förtroende på marknaden eftersom de bara följer reglerna.
Enligt Mattias Lundbäck uppgår de ekonomiska förlusterna av en dåligt fungerande offentlig upphandling till minst tvåsiffriga miljardbelopp.
– Men vi vet inte hur många miljarder för det finns ingen statistik.
För att åtgärda problemen måste myndigheter börja utvärdera sina upphandlingar och att få bättre kunskap om problemen, menar Mattias Lundbäck.
– För stunden kanske man inte tycker att man har pengar och arbetskraft, men hur blir det då på längre sikt om man struntar i det?
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Regeringen har föreslagit tre nya upphandlingslagar. De väntas träda i kraft den 1 januari. Kommer de att råda bot på problemen som Mattias Lundbäck beskriver?
– Inte över huvud taget, säger Andrea Sundstrand, docent i offentlig rätt vid Stockholms universitet.
Hon har i veckan talat med mindre företag som försöker navigera på upphandlingsmarknaden. Många av dem oroar sig över de jätteupphandlingar som Sveriges kommuner och landsting gör med stora företag och grossister.
– Det gör att grossisterna pressar priset till mindre företag, och säger att ”vi ska ha tio procent”.
