– Som du säger, hon var väldigt pressad. Hon försökte in i det sista att inte säga så. Jag ser det som att hon försöker hitta balansen mellan att på många sätt lägga om politiken så att den ligger väldigt, väldigt, väldigt nära oss, och samtidigt försöka hitta olika anledningar till att ändå åtminstone för tillfället kunna säga: ”Nej, men det är otänkbart.”
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Så du upplevde inte att Anna Kinberg Batra stängde dörren?
– Nej, det gjorde jag inte.
Vilka andra partier anser du ligger nära er?
– På många sätt skulle jag säga att det är någonstans mellan Moderaterna och Socialdemokraterna om man ser till grundprogram och ideologi. Just av den anledningen att vi ändå har försökt aspirera på helhetsgrepp och inte är drivna av en enskild idé på det sättet, utan väldigt mycket har byggt på pragmatism utifrån det samhälle som vi har, och hur vi ska föra det samhället framåt.
Du beskriver er som ett mittenparti. Hur stämmer det överens med att ni så ofta röstade med den förra regeringen?
– Många tror att riksdagsarbetet är att sitta i kammaren och rösta. Men det är en bara en liten del av politiken. Sedan brukar de förslag som bifalls vara propositioner, som är mer genomarbetade. Och då blir det per automatik oftast från regeringspartierna. Att titta på omröstningar är att välja fel metod för att analysera partier. Det säger inget om partierna själva. Det går inte att översätta voteringsstatistik till hur nära man ligger varandra politiskt.
Du, liksom många andra i ditt parti, har starka åsikter om svenska medier. Förra året gjorde du ett utspel mot public service. Den exakta formuleringen var ”Jag kan inte fortsätta betala för en dödens politik”.
– Det var i samband med att SVT hade haft en gala om flyktingpolitik. Ur min synvinkel var det väldigt ensidigt fokus. Flyktinghjälp översattes till flyktingmottagande. Och något av det som jag brinner starkast för är att vi är det parti som faktiskt säger: Vill du hjälpa flyktingar så ska det vara det som står i fokus, och det är inte nödvändigtvis migration till just vår del av världen som är bästa sättet att hjälpa.
Betalar du din licens i dag?
– Nej, jag slängde ut min tv samma dag.
Sverigedemokraterna har på olika nivåer i partiet gjort utspel kring media. Det handlar om att journalister är nationens fiender, om att journalister ska åsiktsregistreras. Och den som läser Jimmie Åkessons självbiografi förstår att er partiledare är övertygad om att det sker en mörkläggning från mediernas sida vad det gäller invandring och migrationens konsekvenser. Vad tycker du själv?
– Jag brukar inte prata om någon aktiv mörkläggning, men däremot tror jag att många, inklusive journalisterna själva, ofta glömmer bort att hur gärna man än vill så är det väldigt svårt att vara objektiv. Man ser allting utifrån sin egen synvinkel. Och jag tror att det har påverkat. Det har definitivt varit vissa aspekter av samhällsrelevanta händelser – och partier – som har granskats hårdare än andra. Bara det faktum att vi har alternativa medier som fokuserar på några enskilda områden, det tyder på att det finns områden som man upplever saknas inom journalistiken.
Sverigedemokraterna definierar det här som ett demokratiskt problem. Vad är er lösning? Förutom att åsiktsregistrera journalister.
– Det där fick den lokala företrädaren ganska mycket bannor för. Jag tror inte att det är någonting som ska lösas politiskt med regelverk för det vore en oerhörd sammanblandning av statsmakter som inte ska sammanblandas. Det jag tror att vi kan göra som politiker och som makthavare i vår position, det är att exempelvis som jag gör nu, att tacka ja till intervjuer med tidningar som är våra politiska motståndare på många sätt. Det låter så himla kliché, men det är vad det handlar om, att vara ett föredöme och att sätta tonen.
Du menar att medierna inte ska styras från politiskt håll. Samtidigt kommer era ledande företrädare med uttalanden som att obekväma medier ska stoppas ”i sinom tid”. Nu citerar jag Kent Ekeroth.
– Jag brukar inte kommentera enskilda citat från andra. Jag kan ansvara för vad jag skriver och hur jag beter mig. Jag kan inte styra över vad varje annan person säger, och hur de väljer att formulera sig och vilket språk de har. Utan jag kan bara sätta ett exempel som jag tycker är rimligt och följa det. Detaljstyrning av yttrande- eller tryckfrihet är inte rätt väg att gå.
Ett par år efter att du engagerat dig i Sverigedemokraterna lanserade Jimmie Åkesson att nu skulle nolltolerans gälla mot ”extremism” och ”rasism”. Hur går det?
– Ja, det går bra. Men det är nog ett arbete som aldrig kommer att sluta, för det kommer tyvärr, alltid, i alla grupper, finnas personer som har hamnat fel.
Men det är inte andra partier som har företrädare som ständigt uttrycker sig rasistiskt.
– Delvis så tror jag att det kan vara att vi granskas hårdare. Sedan så finns det en bild av oss som ett parti, och där det under tiotals år har basunerats ut att vi har en dold agenda. Det kommer leda till att personer som tror på den dolda agendan och som håller med om den söker sig till oss. Jag menar, vi kan inte skanna folks hjärnor när de ansöker om medlemskap.
Majoriteten av väljare som söker sig till Sverigedemokraterna vill ha en annan migrationspolitik. Vad menar du med dold agenda?
– Det jag är ute efter är att det finns rykten om oss. Som att vi skulle slänga ut alla som kommit hit. Och är det någon som håller med om det och söker sig till oss, då har man uppenbart hamnat fel.
Så vad säger du till den som anser att det här med nolltolerans bara är retorik, speciellt när uttalanden kommer från politiker nära partitoppen?
– För mig är det alldeles självklart att det handlar om ideologi och inte retorik. Vi har en vision, vi har ett arbete, vi har en politik som vi står för som vi vill få igenom, och då är det den som ska gälla.
Du är Sverigedemokraternas talesperson i integrationsfrågor. Skadas inte din och partiets trovärdighet när det kommer avslöjanden om hur era politiker uttrycker sig nedsättande och hatiskt om de människor som ska bli en del av Sverige?
– Jo, men absolut. Därför är vi väldigt tydliga med vad som är vår vision, att vi vill arbeta för att de som bor i Sverige och har ambitionen att bli svenska medborgare, oavsett om de är födda här eller inte, ska få en möjlighet att komma in i samhället och känna sig svenska. Vi jobbar aktivt med att förtydliga att det här är vår syn, det här är vad vår politik står för – och det här är vad vi vänder oss mot i andras politik.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Sverige fick nyligen besök av USA:s vice president som menar att vi ska känna oss stolta över att ha tagit ett stort ansvar under en pågående humanitär kris. Är du stolt?
– Nej. Jag kan känna mig stolt över att vi uppenbart har en vilja att hjälpa, och uppenbart är beredda att gå väldigt långt för att hjälpa. Men jag kan inte känna mig stolt över hur vi har gjort det.
Vad är integration för Sverigedemokraterna? Att minimera invandring till Sverige och outsourca såväl mottagande som integrationen till andra länder?
– Då är det att outsourca flyktinghjälpen, inte integrationen.
Det är min poäng. Att er variant av integration egentligen är att andra ska ta hand om allt.
– Rent formellt innebär integration det att man skapar något nytt av flera enheter. Och det har vi aldrig stöttat, utan vi vill bygga på att Sverige är Sverige. Anledningen till att vissa inte upptäcker att vi har en integrationspolitik är att vi inte tror på särpolitik som lösning på segregationsproblem. Jag brukar föredra att säga att jag inte vill prata om integration, utan jag vill prata om hur vi bryter segregation.
– Det pratas väldigt ofta om att Sverigedemokraterna ställer grupp mot grupp, men det gör vi inte. Samma lösningar ska gälla för alla. Vi skapar ett helhetssamhälle igen, som du kan växa in i vare sig du föds här eller kommer hit senare i livet.
Tycker du att det är fel att bygga bostäder öronmärkta för nyanlända, eller skapa arbetstillfällen för nyanlända?
– Ja, det tycker jag.
Men tycker du samtidigt att det är fel med riktade insatser mot andra grupper, som att skapa bättre förutsättningar för pensionärer?
– Pensionärer har ofta betalat in till vårt skattesystem under hela sitt liv och har då också rätt att få tillbaka en stor del. Vem som helst kan hamna i den positionen. Men du kan aldrig bli nyanländ om du inte är född i ett annat land. Det är en väldigt stor skillnad mellan att ha lösningar för dem som trillat mellan stolarna eller hamnat i utsatta positioner för att det finns brister i vårt samhälle, och att ha lösningar som riktar sig bara till en grupp som man inte kan bli del av.
Men det du gör är att ställa grupp mot grupp, att infödda svenskar skulle ha ett slags moraliskt företräde.
– Jag har inte sagt att man har moraliskt företräde som infödd. Däremot så har den svenska staten i första hand ansvar gentemot svenska medborgare, och svenska skattebetalare. Utöver att man har fullt tillträde till välfärdssystemen om man är medborgare, eller om man under tillräckligt lång tid har arbetat och betalat in skatt, så ska det inte finnas några särlösningar för enskilda grupper. Det är då man ställer grupp mot grupp. Om man skapar boenden som bara nyanlända får bo i. Eller om man köper upp hus till bara kvinnor för den delen, eller till bara brunhåriga eller vad man än hittar på.
Sverige är en demokrati och ett av världens rikaste länder. Jämför med Libanon, som har tagit emot 1,4 miljoner fler syrier och inte alls har samma ekonomiska förutsättningar. När blir er princip om att närmsta land ska ta ansvar helt orimlig?
– Givetvis, är det en diktatur och är det så att det inte går att hjälpa och säkerställa säkerhet ...
Vi tar ett annat exempel: Turkiet. Det är inte en demokrati i dag.
– Om man ska se till flykt så handlar det först om att hamna i säkerhet, och det bör ske så nära som möjligt. Men det landet ska inte behöva bära ansvaret ensamt. Hur kan vi avlasta er? Kan vi bygga sjukhus på er mark? Kan vi sända personal? Men grundprincipen är att en människa ska behöva förflytta sig så kort sträcka som möjligt för att hamna i säkerhet. Den är oerhört viktigt att hålla fast vid. Och då kanske man kommer att tvingas teckna någon form av avtal med länder som man inte på något sätt tycker är optimala att leva i, kanske långt ifrån, men där man åtminstone kan säkerställa att personer inte behöver fly längre, att de kan överleva.
Det kommer framöver att finnas ett enormt behov av arbetskraft i Sverige. Hur ska vi lösa det utan migration?
– Där har vi flera olika satsningar. Vi har pratat om lärlingssystem. Vi har pratat länge om att vi vill ha utökade platser på yrkeshögskolan. De är ju exceptionella på att faktiskt matcha gentemot arbetsmarknaden.
Men det räcker inte. Sverige behöver fler svenskar.
– Nej, det stämmer inte.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Du är övertygad om att Sverige inte har behov av arbetskraftsinvandring?
– Inte så att vi behöver fler människor. Sedan är det klart att vi kan ha behov av specialistkompetens i vissa fall. Vi har exempelvis under lång tid haft en eftersatt läkarutbildning och vi behöver få in läkare som har utbildat sig i andra länder. Men det är, återigen, ett matchningsproblem. Givet antalet personer som bor i vårt land i arbetsför ålder och givet de arbetsplatser som finns och kan finnas så har vi inte det generella problemet med brist på arbetskraft.
Du säger att du vill ha stark välfärd. Men samtidigt går er hela ekonomiska politik ut på att migration ska kosta mindre. Det är där ni ska hämta resurser för reformer.
– Det är en av flera delar.
Så vad händer om ni inte har posten att spela med?
– Vi kommer inte kunna genomföra alla reformer.
Nej. Men jag undrar var ni skulle landa om ni tog bort migration ur ekvationen. Var skulle ni ta pengarna ifrån?
– Det är en så pass hypotetisk och teoretisk tanke. Om det här skulle falla skulle så att säga hela vår samhällsvision falla. För det handlar inte bara om pengar, utan det handlar om så himla mycket mer. Det handlar om att faktiskt kunna hålla samman ett samhälle. Om invandringen inte landar på en sådan nivå och av en sådan karaktär att det är i balans med resten, spelar det ingen roll hur mycket man putsar på marginalen i enskilda skatter.
Det här är alltså ett krav ni tar med er om det skulle bli aktuellt att förhandla med andra partier efter nästa val?
– Ja, det är alldeles självklart att det kommer behövas stramas åt och göras prioriteringar där man tydligt säger att nu handlar det om att bygga vårt land och nu handlar det inte om att betala miljardbelopp till de hotell eller byggherrar som säljer rum för asylsökande till ockerpriser.
I år är det inte bara Sverigedemokraterna som talar om ”svenska värderingar”. Är de hotade i dag?
– Ja. Kanske framför allt av att vi inte diskuterar dem, att vi inte har behövt konfronteras med värdet av att ha värderingar. Där är det väldigt unikt i Sverige. Och det har öppnat upp för ett samhälle där man väldigt lätt blir värderingslös och bara tänker på det ytliga, det materiella, det rent ekonomiska. Och då tror jag att vi glömmer bort vad det innebär att vara människa. Sedan sker samtidigt en relativisering som sträcker sig bortom att möta andra värderingar och att försöka förstå dem, till att börja tro eller övertyga sig om att allting är lika bra. Jag tror ändå att det finns vissa värderingar som jag håller tillräckligt högt för att kunna säga att ja, den här är bättre.
Hur ser du på invandring från muslimska länder i relation till dessa värderingar?
– Om det är en tro där man faktiskt vill påverka samhället med religiösa argument så står det för en syn som vi till stor del har lämnat bakom oss för väldigt länge sedan. Ja, då uppstår en konflikt.
Men tycker du att det sker?
– Absolut. Vi har intresseorganisationer, vi har underorganisationer i partier. Bara det faktum att debatten kring skilda tider på badhus bottnar i religiösa argument. Det är klart att en förskjutning sker, att helt plötsligt ger vi utrymme åt religiösa argument i det politiska samtalet.
Du är talesperson även i jämställdhetsfrågor. Sverigedemokraterna får kritik för att som mest sporadiskt intressera sig. Som att ni nu konsekvent hävdar kopplingar mellan sexuella övergrepp och invandring. Hur bemöter du det?
– Ja, men det är där det har varit störst problem. Det är där man har märkt av att det finns ett väldigt starkt och utbrett könsbaserat förtryck som har börjat få fäste. Och om man då ska lyfta var hittar vi den här problematiken, ja, men då är det ju framför allt i de grupperna.
Du menar att invandrade utgör störst hot mot kvinnor?
– Att det finns en grov överrepresentation när det gäller överfallsvåldtäkter från främmande personer, så är det. Och det visar också statistiken på.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Men det är fler män som är födda i Sverige som begår övergrepp. Varför inte problematisera det?
– Visst, om man tror att det finns en generell dålig svensk syn som ett problem. Men jag skulle säga att det är få brottsliga gärningar som man ser ner på så mycket inom vårt samhälle som sexuella övergrepp. Det är det vi lyfter. Det är det som är skillnaden jämfört med hedersrelaterat förtryck. Där har man stöd från resterande omkring sig. Det är ett kulturellt problem som är mer utbrett.
Förstår jag dig rätt om du menar att när en våldtäkt begås av en svensk man så är det abnormt beteende som majoriteten fördömer, men när en våldtäkt begås av en invandrad man så är det kultur?
– Allting beror på det enskilda fallet. Men exempelvis de här ...
Men du pratar om kultur, inte om enskilda fall.
– Jag kan inte ådra mig särskilt många fall om ens något där det har varit accepterat i större grupp om en man med svensk bakgrund våldtar. Men det finns däremot inom vissa grupper och inom vissa kulturer som nu är i vårt land. Det är ny dimension.
Ni har ett uttalat mål att vinna kvinnliga väljare. Men om jag vore strateg för Sverigedemokraterna skulle jag ha ångest. Dels för att ni bara lyckas ha drygt 20 procent kvinnor i riksdagen. Dels för att det tidigare i år kom en undersökning (Aftonbladet/Inizio) som visar att knappt två procent av unga kvinnliga väljare skulle rösta på Sverigedemokraterna.
– Det har liksom satt sig en bild av att det är ett mansparti. Det har framför allt varit män som har varit med i uppbyggnaden och kommunikationen och representationen av partiet. Vissa synvinklar har synts mer än andra. Om man pratar om migrationspolitiken och framför allt lyfter de ekonomiska argumenten så tror jag att det ger en bild. För min del är det mycket mer givande med samhörighet, det vill jag ha, ett samhälle där jag kan känna mig trygg och hemma. Det finns flera olika perspektiv som jag tror har saknats.
Män dras till ekonomiska argument, kvinnor till känslomässiga?
– I vissa frågor. Men det finns också, och det märker man av även på andra håll, att män kanske är mer riskbenägna och kanske har haft lättare att lägga sin röst på ett parti som man inte riktigt vet vilket det är, där det går massa rykten. Medan kvinnor tenderar att inte stå på sig. Vi har tyvärr inte tränats tillräckligt mycket i att tro på oss själva, utan backar ofta några steg. Och det ser man ofta i lönefrågan. Det är en jättefaktor där. Har man lönesamtal så knappar kvinnor in på männen, men har man rena löneförhandlingar då behåller männen sitt försprång. Vi kvinnor är lite försiktigare av oss. Det missgynnar Sverigedemokraterna.
Sker det strukturell diskriminering av kvinnor i Sverige?
– Nej. Eller, nja. Jag är ju feminist, särartsfeminist. Och som sådan så erkänner jag också att det finns ett patriarkat. Men jag pratar mer om feminint och maskulint, kvinnligt och manligt. Samhället är definitivt byggt på ett sådant sätt att vissa egenskaper gynnas mer och lättare. It’s a mans world, i den bemärkelsen att det är byggt för att armbåga sig fram. Men till viss del så tror jag också att män som har högre testosteronhalt får en annan form av kickar när de slår sig fram. Det finns faktorer som gör det svårare för kvinnor. Men jag tycker inte om att använda ordet diskriminering i och med att det antyder att det på något sätt vore medvetet, och att det skulle finnas en syn på kvinnor och män som olika varandra.
Fast du tycker själv att kvinnor och män är olika.
– Jag tror att på det generella planet finns egenskaper som är vanligare hos män och andra egenskaper som är vanligare hos kvinnor.
Ni vill inskränka aborträtten och dubbla vårdnadsbidraget. Hur många kvinnor tror du lockas av det budskapet?
– Jag vet att det är väldigt många som vill lyfta fram det som faktorer som skrämmer bort kvinnor. Men det hör jag oftast från meningsmotståndare som är helt och hållet meningsmotståndare, eller från oroliga män i partiet: ”Vi måste få in fler kvinnor, kan vi inte ändra oss i de här frågorna”. För min del vill jag inte heller vara medlem i ett parti där vi bara skapar politisk för att vinna så många röster som möjligt, utan jag vill att vi ska en politik som hänger samman och som jag tror på och som är rätt.
