Under tisdagseftermiddagen gick konflikten mellan Seko och Almega in i ett nytt kritiskt läge. Seko lägger nya strejkvarsel i syfte att få till stånd en lösning i den pågående tågkonflikten.
– Nu får Almega bestämma sig för hur länge resenärerna ska få betala priset för principer. Våra medlemmars verklighet är viktigare än Almegas principer, säger Sekos förbundsordförande, Janne Rudén i ett pressmeddelande.
Sekos utökade varsel gäller dels 142 medlemmar på Veolias Krösatåg i Småland, dels 700 medlemmar på pendeltågen i Stockholm. Stridsåtgärderna träder ikraft den 20 juni, meddelar Seko.
Samtidigt svarar Almega och har under dagen varslat om lockout av alla Seko-medlemmar på Kustpilen, från och med den 18 juni.
Tågstrejken är inne på sin andra vecka och konflikten gäller bemanningen av tågen. Arbetsgivaren har varslat 250 personer om uppsägning för att kunna återanställa dem med nya, enligt facket, sämre villkor. Över 75 000 passagerare har berörts dagligen av strejken som bröt ut natten till måndagen den 2 juni och som omfattar Öresundstågen och ”Snälltåget” mellan Malmö och Stockholm.
Får stöd från LO
I går beslutade LO:s styrelse att också de stöder Seko. Ett ovanligt beslut för fackförbundet.
– Vi gör sällan så här när det gäller enskilda förbund. Men det här handlar om hela den svenska arbetsmarknaden, och därför var vi alla i styrelsen överens om att gå ut med ett stöduttalande, säger LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson till Dagens ETC.
Han menar att konflikten mellan Seko och Veolia är ett symtom på en arbetsmarknad där de otrygga anställningarna blir allt vanligare. Och där de anställda därmed också får mindre att säga till om.
– Det är en väldigt allvarlig utveckling. Fler är visstidsanställda och det ställer till ett elände både för dem och för de fackliga organisationerna när det gäller rätten att förhandla, säger han.
Förbunden håller samman
Om LO:s stöd också kommer att leda till sympatiåtgärder – och konflikten därmed kan utvidgas även till andra branscher – vill han inte spekulera i. Det är i så fall beslut de enskilda LO-förbunden tar, efter att Seko framför sin önskan om det till dem.
– Men det här är i alla fall en fingervisning om att samanhållningen mellan förbunden är väldigt god, säger Karl-Petter Thorwaldsson.
Per-Ola Fällman är branschansvarig ombudsman på Seko och säger att stödet från LO betyder mycket.
– Det är jätteviktigt. Det visar att också LO fokuserar på att missbruket av timanställningar måste få ett slut, att vi är en enad front. Förhoppningsvis kommer vi att få se en större debatt nu, säger han.
En väntad reaktion
Arbetsgivarorganisationen Almega menar dock att LO:s ställningstagande inte har någon större betydelse. Istället ses det som en väntad reaktion, trots att LO sällan gör stöduttalandet för enskilda fackförbund.
– Flera av de enskilda LO-förbunden har redan gått ut och visat sitt stöd, så det är inte särskilt överraskande, säger David Wästberg, presschef på Almega.
Almega har de senaste dagarna annonserat stort på helsidor i flera tidningar som Kvällsposten och Helsingborgs Dagblad. Under rubriken ”Ett fack spårar ur”, ger de sin bild av konflikten. De hävdar att en tåganställd tjänar 35 000 kronor i månaden, för 28 timmars jobbvecka. Och de skriver att ”Sverige betalar priset när Seko spårar ur”. Per-Ola Fällman ser Almegas annonser som ett försök att avleda från sakfrågan.
– Dels är siffrorna osanna, men egentligen vill vi inte bråka om det. För konflikten handlar inte om lön, den handlar om missbruket av timanställningar. Almega gör allt för att få fokus på något annat. Antagligen för att de är medvetna om att deras argumentation är svag.
Almega själva försvarar dock sina annonser:
– Lönen är en lokförares lön som har varit anställd i två år. Och det klart att det är relevant, lönen hänger ihop med arbetsvillkoren, säger David Wästberg.