– Styrelsen i Preem är en ägarfråga, och hos oss finns bara en ägare, säger Preems pressekreterare Thomas Ögren.

Han förklarar att det inom den operativa ledningen finns gott om kvinnor, men att ägaren Mohammed Al-Amoudi helt själv bestämmer vilka han vill ha styrelsen. Detta har resulterat i en helt manlig styrelse, bortsett från två av arbetstagarrepresentanterna. Den enda som kan svara på frågor om varför är ägaren själv och han är inte tillgänglig.

Sett ur ett större sammanhang är Preem inte ensamma. När stiftelsen Allbright undersökte börsnoterade svenska bolag fann de att 36 av bolagen befann sig i motsvarande situation.

– Bolag med noll procent kvinnor i styrelsen framstår som oerhört omoderna, säger Amanda Lundeteg, vd på Allbright.

– Vi tror att listor och skampåle är det som krävs för att få näringslivet att fatta.

I de femton till omsättningen största bolag som ETC tittat på består styrelserna sammantaget till 26 procent av kvinnor, vilket ungefär motsvarar snittet för svenska bolag. I ett europeiskt sammanhang är det mycket, snittet i EU är 16 procent. Men i de börsnoterade bolagen är kvinnorna färre.

Inga kvinnor i Ica AB

Ett annat bolag som fram tills nyligen hade en helt manlig styrelse var Ica AB. Företaget ombildades förra året till Icagruppen. Den nya styrelsen består nu av tre kvinnliga ledamöter. Claes Ottosson, ordförande i valberedningen förklarar att den tidigare styrelsen helt enkelt sattes samman av dem som satt på ledar- och vd-positioner i koncernens olika ägarbolag, utan något valberedande. Då blev könsfördelningen lidande.

– Vi har diskuterat frågan så länge jag kan minnas, säger Claes Ottosson.

– Det som tidigare var problemet var att vi ville ha någon som hade suttit på ledande operativa befattningar, som till exempel vd. Tidigare hade inte många kvinnor gjort det. Idag är det lättare. Jag har en lista med flera tjejer som har den bakgrunden.

Claes Ottosson tror att arbetet med könsfördelningen behöver vara långsiktigt. Fler kvinnor än tidigare sitter på ledande befattningar och om några år tror han att det kommer att börja märkas också på styrelserna. Han ser frågan som viktig för att få in olika perspektiv i arbetet.

Men som feministisk profilfråga är den ifrågasatt, då den rör mycket få kvinnor med en väldigt speciell karriärsprofil. Bland riksdagspartierna är det bara de rödgröna som driver frågan om kvotering.

– Femtio procent kvinnor i bolagsstyrelser är kanske inte den fråga som kommer att förändra samhället, men jag tycker inte att vi kan strunta i den, säger Rossana Dinamarca, feministisk talesperson för V och förklarar att partiets fokus ligger på andra feministiska krav.

– Men det här handlar om fördelning av makt, som tillhör de viktigaste feministiska frågorna. Oavsett vilket område det handlar om.

”Resursslöseri”

Amanda Lundeteg på Allbright säger att hennes engagemang i frågan handlar om att hon vill leva i ett mer inkluderande samhälle.

– Kvinnor är underrepresenterade på ledande befattningar inom näringsliv, politik, massmedia, offentlig förvaltning, akademi, civilsamhälle och kyrkan. Alla dessa områden. Det är diskriminerande och ett samhällsekonomiskt resursslöseri.