Runt den lilla rondellen vid Folkets park i Malmö rör det sig mycket folk en sommarlördag. Kommunen har satsat miljontals kronor på att göra både parken och området mer barnvänligt. Vid korsningen Kristianstadsgatan/Norra parkgatan ligger Källans förskola och en 50-60 meter lång ”fri vägg” håller graffitimålarna sysselsatta. Och i rondellen langas det droger på löpande band.
– I december så började det bli riktigt mycket, då satt langarna i vår port så vi knappt kunde komma in. Fastighetsbolaget MKB tyckte inte att det var deras grej och vi fick inget svar från polisen heller, säger en boende som vill vara anonym.
En annan kvinna som bor i området berättar att det har blivit allt våldsammare efter att ett nytt gäng kom till området och började ta ”marknadsandelar”.
– Det blir ofta konflikter. Det stannar bilar i rondellen, det drar till sig människor som inte mår bra, det blir bråk. Det är olika gäng som säljer, så man förstår att det kommer sluta så här, någon måste bli skadad om ingen gör något. Nu har det hänt, de skjuter rakt mot vår port klockan två på en lördagseftermiddag och jag anser att polisen har ansvaret för att han blev skjuten, säger hon.
”Känns skitläskigt”
Bägge personerna som Dagens ETC har pratat med önskar vara anonyma. De säger att de inte vet vad gängen är kapabla till och vill inte utsätta sig själva och sina familjer för risker. Otryggheten har spridit sig.
– Det är samma sak när man ska ringa polisen. Man tänker ”vad innebär det för min säkerhet att jag ringer polisen”, det är helt bisarrt, säger en av kvinnorna.
Båda har funderat på att flytta.
– Det känns ju skitläskigt. Jag har små barn och jag vet inte vad som är rätt beslut att fatta, man vill ju inte heller bli någon försökskanin som bor kvar.
Mannen som sköts klarade sig utan allvarliga skador och kunde lämna sjukhuset efter någon timme. Han är inte tidigare känd av polisen och informationsdirektören Lars Förstell säger att det inte finns någon koppling mellan narkotikahandeln, eller ”verksamheten i området” som han kallar det, och skjutningen.
Bara en timme efter skottlossningen vittnar flera grannar om att droghandeln var igång igen som vanligt.
– Vi vet att det förekommer narkotikahantering i området men vi bedömer inte att skottlossningen som skett har någon koppling till den verksamheten. Jag kan inte gå in närmare på varför vi gör den bedömningen, säger han.
Vad tror ni har hänt?
– Det verkar som att det har uppstått ett bråk som har gjort den här personen upprörd. Något händer, så han går iväg och kommer tillbaka med en bekant. Då har de skjutvapen med sig och skjuter en person som inte är hemmahörande i Malmö.
Dagens ETC gick till rondellen för att prata med langarna. Ett gäng på sju personer tar emot, skakar hand och frågar hur läget är. En av dem röker öppet en joint. Från skjutningen två dagar tidigare finns inga spår, men gänget vet vad som har hänt.
– Han som blev skjuten är en bror till oss, det kom en man och sköt. Vi kände igen honom, han är här ofta. Det är människor som varit i krig och förlorat sitt hjärta, säger en av männen på engelska.
Hur är det med honom nu?
– Han mår bra.
Vet ni om mannen som sköt säljer droger?
– Han är här ofta.
Tillbaka till kontoret för att ringa Lars Förstell på polisen igen, men andra ord.
– Har de uppgifter att lämna får de gärna kontakta polisen. Då får vi ta itu med det, om de vet vem det var. Vi har förhört en hel del vittnen och har uppgifter att jobba med och vi får väl se om det är samma uppgifter som du har fått. Det är viktigt att vi kan bedriva den här utredningen med faktabaserat underlag. Vi dubbelkollar och trippelkollar så vi är helt säkra, säger han.
Är ni då helt säkra på att det inte finns någon koppling till narkotikahandeln?
– Helt säkra kan vi ju inte vara.
Funderar på att flytta
För de boende runt rondellen spelar det mindre roll. Otryggheten har lagt sig som ett täcke över kvarteret. Polisen säger att de griper människor så gott som dagligen, men huvudmännen, och med dem själva försäljningen, har man inte kommit åt.
– Det har bara eskalerat. Det sitter människor längs med hela gatan, utanför Familjens hus. Någon måste ju ta tag i det här, jag kan förstå att man skjuter upp det ett tag, men vi har ringt om detta i åtta månader och det känns inte vettigt, säger en av kvinnorna.
– Vi har egentligen bara väntat på att det ska komma ett vapen, bara det känns hemskt i sig. Och nu kom det. Jag vill knappt bo här längre, jag vill inte att mitt barn ska växa upp med att det dealas helt öppet och att det är okej att syssla med droger.