Regeringen vill satsa 2,3 miljarder kronor på mindre klasser och flera lärare. Men 2 700 fler lärare skulle vara anställda i svensk skola om de bolagsdrivna skolorna hade haft samma lärartäthet som de kommunala. Det visar en undersökning som presenteras i den nya boken Den stora omvandlingen.
Förra veckan gick regeringen ut med den enskilt största satsningen i vårbudgeten – skolan ska få 2,3 miljarder kronor. Pengarna ska framfö rallt gå till att minska klassernas storlek, men också till fler lågstadielärare och fler specialpedagoger. En satsning som regeringen tror ska leda till att eleverna lär sig mer.
– Vår utgångspunkt är att barn och unga fortsatt lär sig för lite. Vi vill rätta till det, säger Fredrik Reinfeldt (M) till Dagens Nyheter.
Genom mindre klasser kommer lärartätheten att bli högre.
”Sparar in på lärare”
Men om de privata skolorna haft samma lärartäthet som de kommunala hade satsningen kanske sett annorlunda ut.
En undersökning i den nya boken Den stora omvandlingen visar att Sverige hade haft 2 700 fler lärare om de privatägda skolorna hållit samma lärartäthet.
Siffran baseras på en beräkning som Sten Svensson, före detta utredare på Lärarförbundet, gjort. Han kom fram till att de bolagsdrivna skolorna har 6,8 lärare per 100 elever, medan de kommunala har 8,3 lärare.
– Många av de stora bolagen gör väldigt stora vinster, och det hade de inte kunnat göra om det inte vore för att de sparar in på lärare, så det är egentligen inte alls konstigt, säger Sten Svensson.
Att eleverna ändå presterar lika bra eller bättre än eleverna i de kommunala skolorna menar han beror på den segregerade skolmarknaden. Högre andel av dem som läser på en fristående skola har föräldrar med högskoleutbildning.
– Därför kan de ha lägre lärartäthet. Grupperna är större och lärarna färre, men med barn till välutbildade föräldrar får du det att fungera ändå, säger Sten Svensson.
Men Claes Nyberg, vd på Friskolornas riksförbund, menar att den lägre lärartätheten inte beror på att företagen vill maximera sina vinster, utan på att friskolorna generellt är bättre på att använda sina resurser.
– Om vi ser på en stor skolkoncern som Kunskapsskolan till exempel, har det alltid haft lägre lärartäthet. Det är en del av deras metodik. Administrationen är mer centraliserad till exempel, och det gör att lärarna får mer tid för undervisning. Lärarna är färre, men de har mer elevtid, säger han.
Pengarna hamnar fel
Exakt hur stödet ska utformas är inte klart. Men Sten Svensson ser en risk att det blir pengar direkt ner i de bolagsdrivna skolornas fickor.
– Det finns ju en möjlighet att de får betalt för att höja lärartätheten men ändå inte inrättar fler tjänster. Istället går pengarna till större vinster, säger han.
Även Bo Jansson, ordförande för Lärarnas riksförbund, är skeptisk till att pengarna kommer att gå till det de är tänkta till.
– Jag har svårt att se hur det ska gå till. Om kommunerna själva får avgöra hur pengarna ska användas är det inte ens säkert att de går till skolan, säger han.
Och även han ser en risk att de friskolor som drivs av vinst behåller sin låga lärartäthet trots satsningen.
– Med tanke på hur vissa av de vinstdrivande skolorna ser ut idag, med få lärare och mycket egenarbete för eleverna, känns det ännu sämre att skicka ut massa pengar, säger han.
”Miljarder har försvunnit”
Bo Jansson tror att det viktigaste för en bättre skola är att börja med att göra yrket attraktivare. Alltså högre lön och bättre arbetsmiljö. Sten Svensson ser istället marknadsutsättningen av skolan som den största orsaken till att svenska elever har hamnat efter.
– Det har dränerat hela det svenska skolsystemet. Jag är helt övertygad om att kunskapsraset beror på marknadsutsättningen. Den har lett till skolsegregation, till att miljarder försvinner från verksamhet till vinster. Det handlar om jättesummor som hade kunnat användas till högre lärartäthet och mindre klasser, till exempel.
Fotnot: Den stora omvandlingen – en antologi där Kent Werne och Olav Fumarola Unsgaard är redaktörer. Kapitlet om skolan är skrivet av Malin Beeck. .
