Segregation, diskriminering, fattigdom och utanförskap gör att människor söker sig till Sverige för att tigga, skriver han, men allt oftare möts de av stängda dörrar även här. 

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Det politiska samtalet om tiggarna har förändrats kraftigt i Sverige de senaste åren.

– Det verkar som att de impulser som Sverigedemokraterna har fört in i debatten har spridit sig. Det senaste argumentet är att det är ovärdigt av tiggarna, men det förklaras inte närmare vad som är ovärdigt. Är det att människor som är desperata vädjar om hjälp? Är det att det finns omständigheter som tvingar dem att tigga? Det är en väldigt oklar användning av begreppet. Det ovärdiga är att de tvingas in i det här på grund av diskriminering, säger Thomas Hammarberg.

Säger varken nej eller ja

Rapporten slår över hela den politiska kartan, men kanske särskilt hårt mot Socialdemokraterna. 

Partiet har kongress den 8 till 12 april, och Thomas Hammarberg kräver att man säger definitivt nej till det tiggeriförbud som förts på tal från flera partier. Även inom de socialdemokratiska leden finns det önskemål om ett tiggeriförbud, vilket har gjort att statsminister Stefan Löfven varken har sagt ja eller nej offentligt.

– Jag tror att det finns ett tryck från vissa grupper inom socialdemokratin och man är så rädd att förlora väljare att man inte vågar ta ställning, säger Thomas Hammarberg.

Har man medvetet varit otydliga i den här frågan, tror du?

– Nej, jag tror uppriktigt sagt att de är förvirrade. Just nu driver de en politik som ska göra både och. Man ska både prata med myndigheter i Rumänien och samtidigt göra det svårt för dem att vara här, men man vill inte gå så långt som ett totalförbud.

Tydlig förbudslinje

En socialdemokrat som inte är ett dugg otydlig i frågan är Göran Dahlström, kommunstyrelsens ordförande i Katrineholm. Han har förespråkat ett tiggeriförbud länge, men han ser också hur socialdemokratin långsamt börjat svänga i frågan.

– Man har vaknat lite mer och sett på frågorna så som jag gjorde från början, nämligen att tiggeri inte är något som vi ska ha i det svenska samhället.

Vad är det som har gjort att man har vaknat?

– Samhällsdebatten har förändrats. Det var väldigt svårt för många politiker att ha den åsikten som jag hade från början, att länderna som skickar hit sina fattiga måste ta hand om dessa själva.

Vill inte svara på frågor

Thomas Hammarberg skriver i sin rapport att ”för det socialdemokratiska partiet har frågan om de utsatta EU-medborgarnas närvaro blivit både en huvudvärk och en het potatis”. 

Det märks när Dagens ETC vill ha kommentarer från ministrar som har tiggerifrågan på sitt bord. Civilminister Ardalan Shekarabi, barn-, äldre- och jämställdhetsminister Åsa Regnér och inrikesminister Anders Ygeman tackar alla nej till att svara på frågor. 

Framförallt Åsa Regnér får skarp kritik av Hammarberg i rapporten, då hon 2015 gick ut i en DN-intervju och sa att man inte borde skänka pengar till tiggarna. 

– Efter det uttalandet och den artikeln så har bidragen i muggarna gått ner, så folk har uppenbarligen lyssnat. Jag tycker det är märkligt att ministrar ger pekpinnar kring hur människor ska använda sina pengar, säger han.

I dagarna stod det klart att Kontrapunkt i Malmö stänger sin nattverksamhet där ett hundratal hemlösa uppehållit sig varje dygn. Flera andra ideella organisationer uppger att de går på knäna och verksamheter lägger ner. Vem bryr sig om tiggarna idag?

– Det finns en större rörelse än vad som kommer fram i den allmänna debatten och i medierna. Det faktum att de fortfarande kommer hit trots den kampanj som riktas mot deras närvaro är ett tecken på att det finns de som ger dem en slant. Det är ett tecken på att de fortfarande har ett visst stöd.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

2007: Rumänien och Bulgarien blir medlemmar i EU och deras invånare får nu tillgång till den fria rörligheten. Det innebär att romer, som har det väldigt svårt i dessa länder, söker sin lycka i andra europeiska länder. Många kommer till Sverige för att försöka försörja sig, antingen genom att jobba eller tigga. Svensk polis utvisar tiggarna med hänvisning till att de saknar försörjning.

2009: Anklagelser om att kriminella ligor styr tiggeriet i Sverige florerar. Aftonbladets krönikör Ronnie Sandahl uppmanar svenskarna att inte gå på ”myten om tiggarna”.

Rikskriminalpolisen går ut och säger att organisationer i Rumänien och Bulgarien transporterar runt barn och vuxna för att tigga och att tiggare nu är ”förankrade i den svenska gatubilden”.

2010: SR avslöjar att Sverige avvisar tiggande romer, trots att det inte är olagligt att tigga. Integrationsminster Nyamko Sabuni (L) säger att ”romernas situation är ohållbar också i Sverige och vi har påbörjat ett arbete med att förbättra rättigheterna för nationella minoriteter generellt”. 

Delegationen för romska frågor som inrättats av regeringen i februari 2007 lämnar över sin rapport till regeringen.

2011: Dåvarande justitieombudsmannen (JO), Hans-Gunnar Axberger, kritiserar polisens avhysningar av tiggare: 

”Tiggeri och gatumusik är inte brottsligt och därmed inte skäl för avvisning” slår JO fast och därmed blev det lättare för EU-migranter att åka till Sverige för att be om pengar. 

Hotet om direkt utvisning försvinner.

2012: Debatten handlar om barn som tigger, och både Moderaterna och Centerpartiet föreslår att lagstifta mot organiserat tiggeri. De får medhåll av Kent Ekeroth (SD) som lämnar in en motion med namnet ”Förbjud tiggeri” i november. På rikspolisstyrelsen uppmanar en kriminalinspektör att inte ge pengar till tiggare. ”Sluta ge pengar. Ju mer givmilda vi är desto fler tiggare kommer hit”, säger hon till Göteborgsposten.

2014: Rumäniens ambassadör besöker Borås och säger att tiggarna borde skaffa ett jobb och att människor ska sluta skänka pengar.

 Sverige vill att Rumänien använder mer av EU-stödet till att hjälpa den romska befolkningen. 

Rumäniens social- och arbetsmarknadsministern accepterar en inbjudan att komma till Sverige och diskutera de rumänska romernas situation i landet.

2015: Jämställdhetsminister Åsa Regnér (S), ansvarig i regeringen för frågan om utsatta EU-medborgare, går ut i DN med åsikten att svenskarna att inte borde skänka pengar till tiggare utan till hjälporganisationer. Hon vill att tiggeriet och utsattheten ska upphöra, och anser att det bästa är om tiggarna kan åka till sina hemländer och få stöd där i stället. Martin Valfridsson tillsätts som nationell samordnare för utsatta EU-medborgare.

2016: Tidigare statsministern Göran Persson spinner vidare på Åsa Regnérs linje i Svenska Dagbladet, men skärper tonen ordentligt. Han vill att tiggeriet ska förbjudas helt, för ”tiggeri leder inte till något positivt varken för individen eller samhället”. 

Stefan Löfven får chansen att kommentera utspelet, men undviker att ge ett rakt besked om hans stöder ett förbud.

2017: Nyheten om att Socialdemokraternas partiledning vill skärpa lagen kring tiggeri inför kongressen i april läcker ut till medier. Aftonbladet avslöjar att man vill göra det lättare att avhysa folk och se över ordningslagen. Förslagen möter direkt stark kritik, bland annat från Åsa Petersen och Göran Greider. Petersen kallar det ”en eftergift till högerpopulistiska strömningar”.