Martin Edin Grimheden är lektor på KTH:s mekatronikavdelning. På mekatronikavdelning arbetar studenterna med en kombination av mekanik och elektronik, till exempel styrsystem som med hjälp av elektronik styr mekaniska produkter. Förra året genomförde några studenter ett annorlunda projekt. Istället för att arbeta för ett stort industriföretag som Scania fick en grupp studenter, med Martin samt kommunikationsbyrån FamiljenPangea som handledare, i uppdrag att bygga en hyllningsrobot åt artisten Robyn.

”Visar upp en bra bild av robotik”

– Vi har alltid haft projekt där vi vill bygga något lite mer PR-mässigt som är spännande och kul. När vi väl visste att vi ville jobba med Robyn ville vi bygga en hyllnings-robot som vi sen kunde lämna över till henne, för att visa att vi uppskattar hennes musik och visa att hon lyfter upp en bra bild av vad robotik och teknik är, säger Martin.

Kommunikationsbyrån FamiljenPangea har samarbetat med KTH i nio år. Under dessa år har KTH:s strävan varit att få fler unga att vilja studera på KTH.

– KTH bär med sig starka associationer, och ambitionen i det här projektet och kommunikationsarbetet över lag är att förändra bilden av ingenjören – främst hos målgruppen som har betygen för att studera där men som väljer att inte göra det. Syftet i slutändan är att få fler att intressera sig för den högskolan, säger Johan Helander på FamiljenPangea.

Att just Robyn valdes beror delvis på att hon är en bra, stark kvinnlig förebild, men även det faktum att hon riskerade sin kommersiella karriär och startade sitt egna skivbolag där hon upptäckte sig själv på nytt. Johan menar att det är applicerbart på fler områden än musik, till exempel teknik. Att Robyn blev så involverad i projektet som hon sedan blev var det ingen som hade vågat hoppas på.

– Det Robyn förde fram till studenterna var att hon hoppades få se en robot som kunde känna av rytmer och röra sig olika beroende på vilken typ av musik som spelades. Inte en robot som programmeras för att dansa perfekt till en och samma låt om och om igen, säger Anna Kagervall på FamiljenPangea.

Teknik som syns

Tekniken bakom roboten var något Robyn var väldigt mån om. Till exempel ville hon att tekniken skulle synas, därför syns alla sladdar och lampor som i sin tur styr robotens rörelser, samtidigt som den kan integrera med musiken. 

Kim Öberg är student på KTH och en av studenterna som byggde Robyt. Hon förklarar att gruppmedlemmarna delade upp arbetet utifrån varandras kompetenser. 

– Jag var mjukvaruutvecklingsarkitekt, vilket i princip betyder att jag ansvarade för hur de olika delarna på roboten, till exempel armar, LED-lampor och hjulbas, skulle kunna kommunicera med varandra, säger hon.

En av två kvinnliga studenter

Utöver det utvecklade hon programvaran på roboten som gjorde att den kunde styras med en Play Station 3-kontroll. Inom mekatronikprogrammet läser studenterna mycket om programmering, reglerteknik och elektronik och applicerar den teoretiska kunskapen i praktiken, och det var just det som fick henne att välja mekatronik som inriktning. Bland de cirka 50 studenter som läser årskurs fem på mekatronikinriktningen i år är Kim en av två kvinnliga studenter.

– Jag tycker det är himla synd att många tjejer väljer bort att plugga tekniskt. Just därför är det viktigt att lyfta fram att det finns tjejer även på de här inriktningarna som traditionellt sett är mans-dominerade. Jag menar, vem tycker inte att robotar och elektronik är häftigt? säger hon.