Från och med nyår täcks praktiskt taget alla former av betalt hemarbete in i rutavdraget. Socialdemokraterna var från början kritiska när alliansen införde subventionen 2007, men det senaste året har möjligheterna att göra rutavdrag utökats ordentligt. I augusti 2016 lades flyttjänster, trädgårdsarbete och it-tjänster till – utöver barnpassning och städning, som fortfarande är den tjänst som används mest. Och sedan den 1 januari omfattas även reparation av vitvaror.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Samtidigt sänkte regeringen det årliga maxbeloppet, från 50 000 till 25 000 kronor, i början av 2016. Efter kritik mot att förmögna maxade rutavdraget, bland annat för rengöring av inomhuspoolen, menade Magdalena Andersson (S) att halveringen skulle minska subventionen av ren lyxkonsumtion. De utökade tjänsterna motiverades också med bättre anpassning till vanligt folk för att "stärka avdragets legitimitet och göra det mer anpassat för vanliga barnfamiljer och pensionärer", som det stod i Socialdemokraternas programförklaring.
Danderyd toppar ligan
Men ETC:s granskning av skatteverkets siffror visar att det blivit precis tvärt om. Det är i de mest välbärgade kommunerna som rut vuxit mest under 2016. Störst var ökningen i skånska Vellinge, med en medelinkomst på 29 000 kronor i månaden. I andra änden finns Orsa och Åsele, med en medelinkomst på 19 000 kronor i månaden, där användandet istället minskat.
Och även om rengöring av inomhuspoolen tagits bort står staten fortfarande för halva kostnaden av exempelvis putsning av matsilver, gräsklippning och skoputsning.
Generellt framträder också en allt starkare geografisk koncentration av rutavdragen. I Danderyds kommun, med högst medelinkomst i Sverige, gjorde var femte person rutavdrag förra året medan motsvarande andel i glesbygdskommuner med lägre medelinkomster låg på runt tre procent.
Allra minst utnyttjades avdraget i Dorotea och Nordmaling, där bara 1,6 procent av kommunens invånare köpte ruttjänster under året. Men Madelaine Jakobsson (C), kommunstyrelsens ordförande i Nordmaling, ser inga problem med snedfördelningen över landet.
– Jag tycker rutavdraget är jättebra, jag känner många människor som använder sig av det. Det blir aldrig helt jämlikt på det sättet, skattestödet för barnomsorg och kollektivtrafik är också lägre här jämfört med Stockholm. Jag ser inte det som något problem, säger hon.
Madelaine Jakobsson tror istället att det handlar om en attitydförändring som måste till för att människor på mindre orter ska sluta tänka att de måste fixa saker själva.
– Rutavdraget gör det lättare för folk att anlita hjälp. Det handlar också om att stärka kvinnors företagande och minska svartarbetet.
"Omvänd fördelningspolitik"
På andra håll i landet fortsätter dock missnöjet att puttra mot rut. Lars-Ove Jansson (S), kommunfullmäktiges ordförande i Arvika, där rutavdragen minskat under året, är inte imponerad av avdragets utformning.
– Jag har varit skeptisk redan från första början, vi kunde ju se att det skulle bli en subvention från landsbygdskommuner gentemot storstadskommuner. Det blir en omvänd fördelningspolitik, säger han.
Liksom Madelaine Jakobsson tror Lars-Ove Jansson att det till viss del handlar om vana. Men han pekar också på olika ekonomiska förutsättningar.
– Folk i mindre kommuner har inte samma inkomster. Det kanske hade varit gött att köpa fönsterputsning, men har man lite mindre pengar tänker nog många att de behövs till annat. Dessutom är folk vana vid att göra saker själva här. Så jag hade hellre sett andra former för att stimulera arbetsmarknaden.
När taket för rutavdrag halverades i början på 2016 väckte det massiv kritik från såväl allianspartierna som Svenskt Näringsliv. Enligt arbetsgivarorganisationen Almegas undersökning skulle 63 procent av rut-företagen behöva minska antalet anställda. Ebba Busch-Thor (KD) menade att det skulle drabba nyetableringen på arbetsmarknaden och så sent som i november sa Almegas vd, Anna-Karin Hatt, att halvering av rut-avdraget "slagit hårt mot rut-branschen".
I verkligheten ökade rutavdragen till rekordnivåer i november, då det gjordes avdrag för drygt 400 miljoner kronor, en ökning med 45 procent jämfört med samma period 2015. Samtidigt som antalet utförare av rut-tjänster ökade kraftigt.
Faktum är att den sänkta maxgränsen endast påverkade två procent av de som gjorde rutavdrag året innan. Och medan det genomsnittliga beloppet per rutanvändare gått ned något i de rikaste kommunerna har antalet användare ökat i motsvarande omfattning. I de de rikaste kommunerna låg genomsnittet på runt 8 000 kronor per person förra året, medan det i resten av landet gjordes avdrag för mindre än hälften så mycket, runt 3 000 kronor.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
I dessa kommuner har rutavdraget använts allra minst:
- Kiruna: 1,99 % – 3 489 kr/pers
- Övertorneå: 1,90 % – 4 111 kr/pers
- Arjeplog: 1,80 % – 3 613 kr/pers
- Storuman: 1,95 % – 3 223 kr/pers
- Dorotea: 1,21 % – 3 910 kr/pers
- Berg: 2,01 % – 3 410 kr/pers
- Nordmaling: 1,66 % – 2 772 kr/pers
- Åsele: 1,63 % – 2 013 kr/pers
... och i dessa kommuner har rutavdraget använts allra mest:
- Danderyd: 19,71 % – 9 872 kr/pers
- Lidingö: 14,89 % – 8 527 kr/pers
- Vaxholm: 12,77 % – 8 070 kr/pers
- Täby: 14,32 % – 7 750 kr/pers
- Nacka: 12,08 % – 8 103 kr/pers
- Vellinge: 17,64 % – 6 346 kr/pers
- Lomma: 16,43 % – 6 346 kr/pers
PRENUMERERA PÅ ETC HELG
Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.
