Ann-Cathrine Jungar forskar om högerpopulistiska partier i Europa och främst Norden. Hon ser tydliga mönster i hur partierna har påverkats av opinionen beroende på om de sitter i regering eller inte.
– Det står helt klart att regeringssamarbetet förklarar att Fremskrittspartiet (FrP) och Sannfinländarna har gått tillbaka. Den nedgången har kunnat skönjas en längre tid och FrP har förlorat en hel del medlemmar sedan 2013. De hade kommunval i Norge nyligen och hade svårt att få ihop kandidater. Det är en ny och svår situation, det är många medlemmar och sympatisörer som inte riktigt känner igen partiet, berättar hon.
Trenden ett faktum
När den norska tidningen Dagbladet genomförde en opinionsundersökning före kommunvalet uppgav bara 5,4 procent att de skulle rösta på FrP. I valet till Stortinget 2013 fick partiet 16 procent och även om de traditionellt sett får färre röster i kommunval än Stortingsval så är den nedåtgående trenden ett faktum.
Samma mönster ses hos grannlandet i öst. Den 19 april fick Sannfinländarna 17,7 procent, men bara sex månader senare rapporterar nyhetskanalen Yle att stödet har sjunkit till 10,3 procent.
– Man har fått kompromissa, som i alla koalitionsregeringar, och väljarna uppfattar det som att man har svikit sina frågor. Det första Sannfinländarna fick göra var att acceptera ett tredje stödpaket till Grekland, vilket man gått till val på att man inte skulle göra. Sedan har de infört ett ganska starkt sparprogram, trots att man har pratat om att man ska stödja de utsatta i samhället, säger Ann-Cathrine Jungar.
Hur har partierna anpassat sig till att sitta vid makten?
– De har fått genomgå ett identitetsbyte, från att ha varit antietablissemang till att bli en del av etablissemanget. När man sedan får kompromissa sina frågor så känner sig väljarna svikna.
I Danmark har Dansk Folkeparti därför anammat en annan taktik. Trots att de är största högerparti har de inte velat bilda regering och nöjer sig med att stödja en regering utan att själva ha ministerposter. Ann-Cathrine Jungar menar att Dansk Folkeparti är väl medvetna om att ett huvudansvar i dansk politik skulle leda till rasande siffror.
– Absolut, man kan ju tycka att det är märkligt att Dansk Folkeparti valde att stå utanför trots att de var största högerparti, men de är nöjda med att kunna påverka politiken som stödparti till regeringen i stället för att sitta i regeringen. Kristian Thulesen Dahl (Dansk Folkepartis partiledare, reds. anm.) är mycket väl medveten om vad ett regeringssamarbete skulle innebära för väljarstödet.
Krisande organisation
Sverigedemokraternas ställning i svensk politik skiljer sig därmed en hel del från de nordiska systerpartiernas. De står helt utanför alla samarbeten.
– Sverigedemokraterna är fortfarande isolerade men det kan ändras väldigt snabbt, det gjorde det i Danmark. Men som jag har förstått det så har SD dragit lärdom av Dansk Folkeparti och skulle därför föredra en stödpartifunktion. Men det ska sägas att SD inte har organisationen för ett regeringssamarbete nu, det har varit väldigt turbulent den senaste tiden med många interna konflikter, säger Ann-Cathrine Jungar.
Hur mycket kan partierna backa?
– Det är svårt att säga. FrP har funnits under lång tid och där finns en organisation som är mer stabil. Men sannfinländarna, som femdubblade sitt stöd till 2011, har säkert en större instabilitet i sin väljarbas. Å andra sidan är det inte en långsiktigt hållbar strategi att vara stödparti. Ett parti som aldrig vill ta ansvar kommer i längden inte ha så stort stöd från väljarna. De förväntar sig att partiet ska påverka och gå in och ta ansvar.
... men stödet ökar i Danmark och Sverige
Dansk Folkeparti
• Har gått framåt i varje val men vägrar konsekvent att bilda regering, trots att man nu är störst på högerkanten. Dansk Folkeparti har i stället satsat på att vara stödparti till regeringen och har därför kunnat bibehålla sitt väljarstöd och fått igenom stora delar av sin politik, samtidigt som de har sluppit ta yttersta ansvaret för politiken som förs. Enligt Ann-Cathrine Jungar är det inte en hållbar strategi i längden och hon tror att förr eller senare kommer Dansk Folkeparti känna sig tvungna att ta ministerposter.
Sverigedemokraterna
• SD har försökt förstöra så mycket som möjligt för regeringen efter valet 2014 och har gått ut med att de inte tänker stödja någon regering som inte ”tar ansvar i flyktingfrågan”. Med SD:s mål att dra ner på invandringen med 95 procent har de en position som övriga partier aldrig kommer möta. Historiskt sett finns många likheter mellan Dansk Folkeparti och Sverigedemokraterna och Ann-Cathrine Jungar tror att SD kommer följa deras exempel och försöka bli stödparti för en regering.