En lång kö ringlade fram till Östermalms IP i onsdags, i väntan på att portarna skulle öppna.
– Jag är här för att stötta min dotter och ska gå med ”stolta föräldrar” i Pridetåget på lördag, säger Paula Barton, 50 år, från Linköping.
Möten och människor
Fredrik Nilsson medlemschef på RFSL berättar att han får en energikick av att vara på Pride.
– Det bästa med Pride är alla fantastiska människor och möten – allt från politiska samtal till lyckade ragg. Det är ett så peppande sammanhang, man får en energikick av att vara här, säger han.
Klockan 18 hade en folkmassa med regnbågsparaplyer och färgglada regnponchos samlats framför scenen för att lyssna på årets invigningstalare, hiphopartisten Jason ”Timbuktu” Diakité.
– Vi ska stöpa om formen för hur vårt samhälle ska se ut. Jag vill inte mäta folk, jag vill möta folk. Vad är normalt, och vem fan vill vara det, sa han i talet.
Förutom Jason ”Timbuktu” Diakité intog artister som Louise Hoffsten, Meja och Ace Wilder scenen under invigningskvällen och årets Pride-artist Mariette Hansson framförde årets Pride-låt ”My revolution”.
Hänt mycket sedan 1979
De festivalbesökare Dagens ETC pratade med, såg alla fram emot konserter och uppträdanden, men det var framförallt samhörigheten och möjligheten att öppet kunna fira sin kärlek som tagit dem till Östermalms IP.
– Första gången jag gick i Pridetåget, år 1979, så hoppade folk av vid NK för att de skämdes. Till slut var vi bara åtta kvar. Det har hänt så otroligt mycket sen dess, säger Ulf Malmquist, 67 år.
Lättare idag
Han är volontär i föreningen Posithiva gruppen för hivpositiva män som har sex med män. Ulf var 25 år när han kom ut som homosexuell, han hoppas och tror att komma ut-processen inte är lika ångestfylld för unga idag. I samma utställartält står Jussi ”Fröken Jasmina” Huusko i röd peruk och matchande klänning och spelar på en vevorgel.
– Jag är äldst och vackrast av dem alla, jag har varit med i föreningen sen 90-talet, säger Jussi ”Fröken Jasmina” Huusko och berättar att han tillsammans med sin dragshowgrupp Wadgirls samlat in över en halv miljon kronor till Posithiva gruppen.
Transfrågan – årets fråga
Förutom årets tema om att göra slut med normer nämner många transfrågan, t:et i hbtq, som årets viktigaste fråga att lyfta. Transföreningen Full personality expression Sweden – FPES är en av många utställare i Prideparken. Angelica Löwdin sitter i styrelsen och hoppas att deras närvaro på Pride kan bidra till att attityden mot transpersoner ändras.
– Syns vi så finns vi. Ju mer folk blir vana vid det som känns ovant blir det mindre märkvärdigt. Vi har rätt att vara dem vi är, precis som alla andra. Tillsammans är vi många och starka, säger Angelica Löwdin.
Viktigt att bli inkluderade
Även om en vecka med fokus på hbtq-frågor inte är tillräckligt är det bättre än ingen alls menar Angelica.
– Det är viktigt att betona att hbtq-personer är en del av den mänskliga gemenskapen, vi är inte en utanförgrupp.
För andra året i rad har festivalområdet Pride Park ett Kinkykvarter, ett område ägnat åt fetisch/BDSM/läder -scenen. Där gör man i år slut med den så kallade ”vaniljnormen”, ett ord som brukar användas för sex som anses normalt.
– Vanilj är den vanligaste smaken på glass. Men kommer du till en glassaffär så märker du ju hur många andra olika tusen smaker det finns. Även om jag inte gillar vitlöksglass så är det helt okej för mig att du gör det, säger David, 32 år, från Stockholm som ser Pride och Kinkykvarteret som en paradisbubbla.
”Ditt kink är OK ”
I Kinkykvarteret gäller ”YKINMKBYKIOK” (Your kink is not my kink but your kink is OK).
– Här kan man leva ut sina fantasier, oavsett preferenser, säger Bodil, 24 år från Stockholm.
Stockholm Pride avslutas den 1 augusti. Festivalschemat, som smygstartade redan i måndags, är fullspäckat med musik, seminarier och fest i Pride park, Pride house, Pride ung och Pride city.
