Och bland dem som pratat om sexrelaterade problem upplevde runt hälften att bemötandet var mindre bra, dåligt eller mycket dåligt.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
– Vi tycker att det är ganska skrämmande siffror. Men det är viktigt att man inte lägger all skuld på professionella eftersom vi vet att sexualitet är ett perspektiv som inte lyfts i de allra flesta människobehandlande yrkesprogrammen på högskolor och universitet. Det är inte bara den enskilda professionellas ansvar utan det är samhällets ansvar att utbilda så vi kan möta de här frågorna, säger Leigh Norén, sexolog och författare till rapporten Sexualitet efter sexuella övergrepp – den dolda problematiken.
Transpersoner upplevde ett ”väldigt mycket sämre” bemötande än andra grupper och männen var mest positiva, något som är i linje med annan forskning, enligt Leigh Norén.
– Det framkommer i rapporter då och då att män får snabbare vård och tas på allvar på ett helt annat sätt. Män ville också ha mindre stöd än andra grupper, vilket också går i linje med det vi redan vet om att det till exempel är färre killar som besöker ungdomsmottagningar, säger hon.
Den vanligaste effekten på sexualiteten var att känna rädsla eller avsmak inför sex följt av ha svårt att sätta gränser och att man fått svårare för att ha en kärlekspartner. Svårigheter med tillit och kommunikation var också vanligt.
– Jag tror att många utvecklar problem just för att de inte har någonstans där de kan prata om det. Ju snabbare man får stöd och professionell hjälp desto lättare blir det att gå vidare helt och hållet, säger Leigh Norén.
Enligt henne påverkas bemötandet också av de normer som finns kring hur man ”ska” reagera på sexuella övergrepp.
– Det måste bli mindre stigmatiserat att söka hjälp för sexualitetsproblematik om man blivit utsatt. I dag pratar man nästan om personer som blivit utsatta som om de vore asexuella.
Varför tror ni att det ser ut så?
– Det ingriper två av samhällets största tabun – sex och sexuellt våld.
Vi har svårt att prata om sex och vi har svårt att prata om sexuellt våld. Kombinerar man de två blir det jättejobbigt. Och det finns många myter kring utsatta generellt. Det finns många normativa bilder kring vilka övergrepp som ses som ”riktiga” övergrepp och hur man förväntas reagera. Alla handlar om att det är det värsta man kan utsättas för och att man är helt förstörd efteråt, då är det klart att man tänker sig att det påverkar sexualiteten så att den inte finns kvar. Sedan är det många kvinnor som utsätts och generellt ser man på kvinnors sexualitet som ganska passiv, då är det inte konstigt att man tänker att man blir asexuell efter att ha utsatts.
Föreningen Storasyster föreslår flera åtgärder i rapporten, däribland gratis eller subventionerad vidareutbildning i sexologi för professionella som möter målgruppen och fler sex- och samlevnadsmottagningar.
– Vi hoppas att det ska starta en diskussion, att vi ska prata mer om sexualitet efter sexuella övergrepp och att det blir en fråga som alla professionella lyfter som möter den här målgruppen, säger Leigh Norén.
PRENUMERERA PÅ ETC HELG
Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.
