Migrationsfrågan har dominerat den svenska politiken och journalistiken under mer än ett år, samtidigt hävdas det från en del håll att medierna skönmålar invandring och låter bli att rapportera om negativa konsekvenser.
Men det påståendet ligger det ingen sanning i, enligt studien.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
– Ibland målas en bild av att medierna skönmålar och inte tar upp problematiska aspekter av invandring, men det finns inget stöd för det i undersökningen. Istället är det så att den oftare beskrivs som negativ än positiv, säger Jesper Strömbäck, professor i journalistik och politisk kommunikation vid Göteborgs universitet som är en av forskarna bakom studien.
Han betonar att det ligger i journalistikens natur att oftare lyfta negativa än positiva, så att det sker även på ledarplats är egentligen inte förvånande. Men det är inte oproblematiskt.
Den aktuella rapporten tittar enbart på vad ledarsidorna skriver om migration. Men Jesper Strömbäck håller på med en uppföljande rapport som handlar om hur frågan behandlas i tidningarnas nyhetsrapportering.
– Allt talar för att resultatet kommer att peka i samma riktning, just för att journalistiken fokuserar på det som är problematiskt och det som inte funkar. Det är inte så förvånande, men samtidigt är det problematiskt, för journalistiken har betydelse för människors verklighetsuppfattning. Om medierna lyfter fram det som inte fungerar så tenderar människor att överskatta problemen, säger Jesper Strömbäck.
Trendbrott sommaren 2014
I studien ingår Svenska Dagbladet, Expressen, Aftonbladet och Dagens Nyheter. Enligt rapporten skedde det ett tydligt trendbrott i mitten av 2014. Då ökade antalet artiklar om invandring markant. Det första halvåret var det framförallt Svenska Dagbladet som började skriva mer, men under 2015 följde de andra tidningarna efter.
Enligt rapporten kan man också se skillnader mellan hur de fyra granskade tidningarna skriver om invandring. Det är dock inte så enkelt att Svenska Dagbladet, som är oberoende moderat, torgför moderaternas linje, eller att Aftonbladet ställer sig bakom socialdemokraternas.
Snarare är det så att ledarsidorna ligger närmare den folkliga opinionen för respektive politiskt block.
– Om ledarsidorna tidigare levt i större symbios med politiken så är de mer självständiga i dag och utgår mer från en ideologisk grundsyn och de läsare man vänder sig till, säger Jesper Strömbäck.
Rapportförfattarna pekar även på att det är möjligt att ledarsidornas negativa åsikter kring invandring påverkat både allmänhet och politiker i samma riktning. Att mäta exakt hur stor påverkan varit är dock svårt.
– Ledarsidorna har ganska begränsad direkt makt generellt sett, samtidigt ingår den bild som ges på där i mediernas ekosystem, och ledare läses i den politiska eliten i större utsträckning än andra. De har makt att sätta tonen. Om alla ledarsidor säger att det är acceptabelt att diskutera migration i form av volymer så blir den ståndpunkten legitimerad, säger Jesper Strömbäck.
Rapporten består av två delar. Den första är en essädel där yrkesverksamma journalister ger sin bild av hur migration behandlas i medierna.
Den andra delen är en forskningsstudie där Jesper Strömbäck tillsammans med statsvetarna Jonas Hinnfors och Niklas Bolin undersökt hur ledarsidorna i Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter behandlat frågan mellan 2010 och 2015.
Studien visar att:
– Invandringsfrågan har fått större utrymme på senare år.
– Frågan har dock varit högst närvarande på ledarsidorna under hela perioden.
– Det finns inget som tyder på att ledarsidorna ger en överdrivet positiv bild av invandringen.
– De flesta artiklar är balanserade, från och med 2015 finns dock en dominerande negativ bild av invandringens och migrationens negativa effekter.
