– Det finns förmodligen inget land som har sänkt skatterna så dramatiskt som Sverige har gjort, säger Hans Lööf, professor i nationalekonomi på KTH.
”Extremt förmånligt”
Det syns också på skattekvoten, eller det som brukar kallas skattetryck. År 2005 var skattekvoten, alltså de totala skatterna som andel av BNP, 48 procent. Tio år senare har kvoten sjunkit till knappt 43 procent. Det är visserligen högre än OECD-snittet, men lägre än i länder som Finland, Tyskland och Frankrike. Inget annat land har heller haft en lika stor sänkning. Många har istället gått åt andra hållet, med en skattekvot som ökar. Stefan de Vylder, docent i nationalekonomi, menar att Sverige har blivit ett skatteparadis för privatpersoner.
– Vi är det enda industrilandet som har avskaffat förmögenhetsskatt, arvsskatt och fastighetsskatt. Att äga är väldigt gynnsamt i Sverige, säger han.
Tröttnat på att spara dina pengar hos giriga banker som tar ut miljardvinster?
Spara dina pengar i ETC Sol och låt pengarna göra nytta för klimatet!
Införandet av så kallat investeringssparkonto har dessutom gjort att den som öppnat ett sådant konto knappt behöver skatta på avkastning av kapital, menar han. Istället för att till exempel betala 30 procent skatt på aktieutdelningar kan den med ett investeringssparkonto betala en årlig avgift till staten på 0,42 procent av kontots värde.
– Du kan också ha en kapitalförsäkring som gör att skatten blir mycket låg. Det finns få länder där det är så extremt förmånligt att vara rik, säger Stefan de Vylder.
Beräkningar från OECD visar också att låg- och medelinkomsttagaren i Sverige betalar lägre skatter än snittet. Marginalskatten för till exempel en medelinkomsttagare är knappt 32 procent, jämfört med 36 procent som är snittet i OECD. När man också räknar med arbetsgivaravgiften som en del av skatten på arbete hamnar Sverige högre upp i listan. Men skattekilen som den kallas är långt ifrån störst i Sverige – ungefär ett av tre OECD-länder har större skattekil. När det gäller höginkomsttagare toppar Sverige dock. Bara Belgien har högre skatt för dem som tjänar mest.
– Men jämfört med hur det var i Sverige tidigare har också den sänkts betydligt, säger Stefan de Vylder.
För företag som Spotify spelar också bolagsskatten in. Men den är numera låg i förhållande till andra OECD-länder. Sedan 1980-talet har den sänkts från drygt 50 procent till dagens 22 procent. Ett företag beskattas också genom arbetsgivaravgiften som är förhållandevis hög i Sverige. Spotify menar dessutom att ett stort problem i Sverige är att det är svårt att erbjuda personaloptioner eftersom skatten på dem här är så pass hög. Hans Lööf tror ändå inte att svenska företag missgynnas på grund av extra höga skatter.
– Jämfört med likartade länder finns det vad jag kan se inte någon skattenackdel att verka i Sverige, säger han.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Han menar att bolagsskatten kanske borde vara högre i Sverige istället.
– En aktuell studie i USA av några av landets ledande forskare visade att om företagen beskattas lågt så tenderar en alltför stor del av kapitalet att gå till företag med låg produktivitet, som med högre beskattning antagligen hade slagits ut, och resurserna skulle då ha flyttats till företag med större livskraft. Slutsatsen i studien var att den samhällsekonomiska vinsten blir större med högre bolagsskatter. Kanske gäller det samma här. Det borde studeras, säger han.
Hans Lööfs kollega Gustav Martinsson, universitetslektor i nationalekonomi, tror inte heller han att höga skatter får företag att fly Sverige.
– Det klart att företag vill ha sänkta kostnader, men det är inte så att det svenska skattesystemet är avgörande för om man vill verka i Sverige eller inte. Det handlar snarare om annat, som att en viss bransch är framgångsrik i ett visst land och att man därför gynnas av att vara där.
