I SNF finns bland annat en forskningsnämnd med representanter från universitetsvärlden och en nutritionsnämnd med representanter från livsmedelsindustrin. De håller möten och har en rådgivande roll. Forskningsnämnden ger också förslag till fördelning av forskningsanslag. Det är styrelsen, med ledamöter från både akademin och industrin, som fattar alla beslut. Tommy Cederholm, professor i klinisk nutrition, har suttit många år i styrelsen samtidigt som han varit medlem av Livsmedelsverkets expertgrupp. Nu uppger han att han lämnat SNF:s styrelse och endast är med i redaktionen för SNF:s tidskrift.

– Jag ser inget problem med att ha uppdrag både för Livsmedelsverket (SLV) och SNF. Det görs en jävsbedömning och SLV såg ingen motsättning. Som forskare är det mitt uppdrag att ha en dialog med livsmedelsproducenter för att få genomslag för den vetenskapliga kunskap som finns, säger Tommy Cederholm.

Hur ska konsumenter kunna lita på forskare som ger råd både till Livsmedelsverket och till industrin?

– Vi lever i ett samhälle där det nog är oundvikligt att de bästa experterna utnyttjas av både universiteten och industrin. Det kan uppfattas som jäv, men det ligger i min roll att kunna hantera det och att inte beslås med oegentligheter, säger han.

Du föreläser och deltar i utbildningsaktiviteter som betalas av SNF:s medlemsföretag Danone och Nestlé. Varför gör du det?

– Det är ett sätt att föra ut kunskap till exempelvis läkare och sjuksköterskor.

Ser du ingen risk med företagssponsrade utbildningar för ­exempelvis vårdpersonal?

– Det finns inga andra utbildningstillfällen. Det är så världen ser ut, säger Tommy Cederholm.

”Ser inga motsättningar”

Lena Hulthén, professor i klinisk nutrition, sitter både i SNF:s forskningsnämnd och i Livsmedelsverkets expertgrupp för kostråd.

– Jag ser absolut inga motsättningar. Vi har några möten per år i SNF och får inget arvode. Det handlar om att bjuda på kunskap. Jag tycker att SNF är en neutral organisation för dialog mellan företag och forskning, säger hon.

Forskare knutna till SNF hjälper också till att ta fram rapporter, för det arbetet arvoderas de.

– De gör en litteraturöversyn och sammanfattar vilka slutsatser vi kan dra. Den senaste rapporten handlade om socker, säger Susanne Bryngelsson.

Hon förstår att konsumenter kan oroas över jäv när forskare har uppdrag för både myndigheter och SNF.

– Men jag tycker inte att det finns faktaunderlag för att påstå att det är eller har varit ett problem. Bevisbördan ligger på dem som påstår att det är ett problem, säger hon.

Skarp kritik

I Dagens ETC intervjuades tidigare Ralf Sundberg, docent och läkare som är kritisk till dagens kostråd och till kopplingarna mellan industrin och myndigheter. Han får stöd av professor Arne Astrup, ledande inom nutrition och fetmaforskningen samt Per Wikholm, författare till boken Ideologin och pengarna bakom kostråden. De menar att kostråden inte bygger på den senaste forskningen när det gäller socker och fett. Även Världshälsoorganisationen, WHO, vill minska sockerintaget långt under Livsmedelsverkets rekommendationer. Men Livsmedelsverket och Swedish Nutrition Foundation håller fast vid att den största faran med socker är att den som äter mycket av det riskerar att inte få i sig tillräckligt med näringsämnen.

Vad säger du om det?

– Det finns studier som pekar åt olika håll, men internationellt finns en konsensus om vilka rekommendationer de flesta skulle må bra av, säger SNF:s vd Susanne Bryngelsson.