Hotade kvinnor drabbas hårt av bostadsbristen

Allt fler våldsutsatta kvinnor tvingas bo kvar längre på skyddat boende eftersom det blivit svårare att hitta en bostad. De 1166 kvinnor som fick plats på ett skyddat boende på någon av Unizons kvinnojourer förra året stannade i snitt 50 dygn, en ökning jämfört med året innan då den genomsnittliga tiden var 40 dygn.

Zozan Inci, ordförande för Roks, (Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige), ser samma tendens. Det tar allt längre tid för kvinnorna att komma ut till en egen bostad.

– En våldsutsatt kvinna har inte en stark position på bostadsmarknaden. Ofta har hon ingen egen inkomst, hon är i kris och saknar ork att gå och jobba. Försörjningsstöd räknas inte som inkomst av många hyresvärdar, säger hon.

I andra fall har kvinnorna inte tillåtits jobba av sina män eller blivit skuldsatta till följd av att männen utnyttjat dem ekonomiskt.

– Många hyresvärdar skräms av att kvinnan har en skyddad identitet, de tror att det kommer att innebära problem för dem, säger Suzan Inci.

Små chanser att hitta bostad

Att många av säkerhetsskäl tvingas lämna sin hemkommun och flytta till en ny gör det än mer komplicerat. Då står de inte i den kommunala bostadskön och har små chanser att få en lägenhet.

– Man har störst chans att få en lägenhet i andra hand. Men där börjar det också ställas högre krav. Två, tre månadshyror i deposition är vanligt, det kan de här kvinnorna inte betala och socialtjänsten betalar inte ut pengar för deposition, säger Zozan Inci.

En del kommuner erbjuder förtur i bostadskön, men enligt en undersökning saknar en fjärdedel av landets kommuner rutiner för att hjälpa våldsutsatta kvinnor till en egen bostad.

För en del kvinnor får bostadsbristen allvarliga följder.

– Att bo kvar för länge på skyddat boende och ha som enda alternativ att gå till ett otryggt boende på hotellhem eller tillfälliga kontrakt kan leda till att man går tillbaka till den som slår, säger Suzan Inci.

Hyresgästföreningen Västra Sverige och Kvinnojourer i Väst skrev i våras en debattartikel i Göteborgsposten om problemet. Där föreslår de bland annat utslussningslägenheter för våldsutsatta kvinnor och förtur i bostadskön.

– I grund och botten finns det för få billiga hyresrätter. Kommunerna har ansvar för att folk har tak över huvudet och att betala för tillfälliga boenden blir dyrt i längden. De måste bygga fler bostäder, säger Bengt Svensson, på Hyresgästföreningen Västra Sverige som vill se statliga subventioner för hyresrätter.

Nekar fem kvinnor per dag

Svårigheten att få en bostad ökar trycket på jourerna. Enligt Roks tvingas jourerna varje dag neka fem kvinnor plats. Åsa Regnér, jämställdhetsminister, är medveten om problemet. Hon lyfter fram att det i höstbudgeten satsas på bostadsbyggande.

– Men det kommer ta tid att förbättra bostadsmarknaden och vi måste stärka kvinnojourernas kapacitet. I år satsar vi 25 miljoner kronor. Resten av mandatperioden lägger vi 100 miljoner kronor per år.

En hel del kommuner saknar rutiner för att hjälpa kvinnorna till en egen bostad, hur ser du på det?

– Bostadsbristen är ett faktum och jag förstår att många kommuner har det tufft. Enligt lag är de skyldiga att hjälpa kvinnorna till bostäder och jag förväntar mig att de lever upp till det.