För åtta år sedan flydde Shqipe Bellani, då 19 år, till Sverige från Kosovo tillsammans med sin man. Paret tillhör den diskriminerade folkgruppen ashkali, vars situation kan jämföras med romernas, och de såg ingen framtid i landet.

Sedan paret kom till Sverige har familjen utökats med barnen Loan, 6 år och Sara, 4 år. Båda är födda i Sverige och går i svensk skola och förskola i Göteborg.

Dagens ETC berättade om familjen första gången i början av oktober efter att Shqipe fått avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd som arbetstagare. Familjen överklagade och nu har Migrationsdomstolens beslut kommit. Shqipe får inte uppehållstillstånd. Trots att hon har fast jobb som städerska och kan försörja familjen. Hon är förtvivlad över avslaget.

– Hur ska jag berätta för mina barn att vi inte får stanna, att de inte får gå kvar i skolan? Att vi ska åka till Kosovo och bo på gatan? Att jag inte vet vad vi ska äta och att vi inte har någonstans att bo, säger hon.

Levde gömda

Den springande punkten i fallet är att familjen tidigare har sökt uppehållstillstånd som asylsökande men fått nej. Under en period när Loan var nyfödd levde de gömda. Det är det som nu ligger familjen till last. Efter avslaget på asylansökan fick familjen nämligen ett återreseförbud, som förbjuder dem att vistas i Sverige. Det är med hänvisning till det som Shqipe inte får sitt uppehållstillstånd som arbetstagare.

– Det är så orättvist. Det är många familjer som varit gömda och sedan fått jobb och arbetstillstånd. Om det var samma för alla så skulle jag kunna acceptera beslutet, men det är inte så, säger Shqipe.

Nu står familjens enda hopp till att Migrationsöverdomstolen tar upp fallet. För att det ska ske måste ärendet ha ett prejudicerande värde. Det säger Linus Gabrielsson, Shqipes juridiska ombud, att det har. Enligt lagen får ett återreseförbud upphävas om det finns så kallade särskilda skäl.

– Vi tycker att det finns ett stort behov av att få klarlagt vad särskilda skäl för att upphäva ett återreseförbud faktiskt innebär, säger Linus Gabrielsson.

I den första prövningen som gjordes av Shqipes arbetstillstånd vägdes inte barnens anknytning till Sverige in alls. I överklagandet till Migrationsdomstolen tryckte familjen därför särskilt på den punkten. Men i domen utvecklas inte synen på barnens situation.

– Som jag ser det har barnperspektivet av den här utvisningen inte beaktats, vi kommer att begära att ärendet återförvisas till Migrationsverket för att utreda det, säger Linus Gabrielsson.