BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
De senaste årens stigande börskurser och låga skatter har inneburit glada dagar för den lilla klicken superrika i Sverige. Många av dem bor i grannskapet kring Ane Mærsk Mc-Kinney Ugglas spatiösa Östermalmsvåning på 252 kvadratmeter. Under det gånga året slog antalet svenska miljardärer rekord – 178 stycken, en fördubbling på 15 år. Enligt Veckans affärer äger de tillsammans förmögenheter motsvarande två svenska statsbudgetar.
Även dollarmiljonärerna har fördubblats under samma tidsperiod, visar en rapport från konsultfirman Capgemini. 2016 nådde Sverige för första gången över 100 000 personer med en förmögenhet på över 8,25 miljoner kronor. Då räknas inte ens deras primära bostad eller samlarobjekt in i tillgångarna. Den kraftiga ökningen av mycket förmögna visar hur toppen drar iväg från resten av befolkningen, säger LO-ekonomen Anna Almqvist.
– Men det ger inte hela bilden av den ökade ojämlikheten. Det är inte bara toppen som drar ifrån, utan ojämlikheten ökar i hela inkomstfördelningen, säger hon.
2 900 hamnarbetarlöner
Samtidigt som Ane Mærsk Mc-Kinney Uggla tjänade motsvarande 2 900 hamnarbetarlöner på ett år halkar alltså låginkomsttagarna efter. Finanskrisen 2008–2009 drev upp arbetslösheten i Sverige och slog hårdast mot ungdomar, utlandsfödda och ensamstående kvinnor. De grupperna har inte hämtat sig sedan dess. Under 2016 har flera forskningsrapporter istället visat att klyftorna vidgas. Och det går allt snabbare.
Sverige är fortfarande ett av världens mest jämlika länder. Är ojämlikheten verkligen ett problem?
– Ja, eftersom ojämlikheten ökat mer i Sverige än något annat jämförbart land. Nu ligger vi inte ens i topp tio, utan på ungefär elfte plats bland OECD-länderna, säger Anna Almqvist.
Med ojämlikhet följer ofta samhällsproblem som sämre hälsa, lägre tillväxt och ökad kriminalitet. Och det är inte större andel fattiga utan klyftorna i sig som är problemet, poängterar Anna Almqvist.
– Det finns också flera anledningar till att det är problematiskt att just toppen drar ifrån övriga befolkningen. Med stora förmögenheter kommer också ökad makt. Då kan man påverka samhället i den riktning som det gynnar en själv, vilket kan vara problematiskt ur demokrati-synpunkt. Sedan kan det få effekter som vi sett i USA och Storbritannien där populistiska krafter gynnas, säger Anna Almqvist.
Återgång till tidiga 1900-talet
Ane Mærsk Mc-Kinney Uggla, arvinge till Maersk-imperiet, tillhör den nya klass av extremt förmögna som vi inte sett i Sverige sedan början av 1900-talet. Konvulsionerna i världsekonomin 2008–2009 innebar endast lite turbulens för de superrika. Sedan ett par år tillbaka flödar kapitalet. Och en av de stora vinnarna när den globala handeln återhämtade sig har varit den multinationella frakt- och rederijätten Maersk som nu är Nordens näst största bolag. Just globalisering och teknikutveckling brukar framhållas som förklaringar till att ojämlikheten ökar i västländerna. När industrierna flyttar till låglöneländer pressar den globala konkurrensen ner de svenska industriarbetarnas löner, samtidigt som ägarna gör vinster från allt större marknader. Men det är inte hela förklaringen. Ane Mærsk Mc-Kinney Uggla ärvde nära hälften av det danska fraktimperiet Maersk när fadern gick bort 2012. Men arvet såväl som hennes nuvarande förmögenhet på 47 miljarder är skattebefriade i Sverige. Avsaknaden av skatter på fastigheter och förmögenheter är viktiga orsaker till den växande ojämlikheten. Den slutsatsen drar Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet. Han framhåller även att sparandet blivit mer ojämlikt samt att bostadsrätter och hus ökat kraftigt i pris. Låginkomsttagare, som i större utsträckning bor i hyresrätt, halkar efter.
Den nyliberala vågen
Även Lars Fredrik Andersson, docent i ekonomisk historia vid Umeå universitet, anser att politiska beslut är en viktig orsak till den ökade ojämlikheten. Han nämner försvagningen av regleringarna på arbetsmarknaden med till exempel lägre ersättningar i a-kassan. Det har varit politik som förknippats med den nyliberala vågen som dominerat västländernas ekonomiska politik i mer än 30 år. Men kanske ser vi nu början på ett skifte.
– Ojämlikheten har traditionellt varit ett vänsterspår. Men nu ser vi hur även tidigare nyliberalt präglade organisationer som OECD, IMF och till och med Goldman Sachs börjar oroa sig för de växande klyftorna, säger Lars Fredrik Andersson.
Fotnot: Dagens ETC har sökt Ane Maersk Mc-Kinney Uggla för en kommentar.
