– Det är helt orimligt, säger Jeanette Bergström, LO-ekonom. Nog kan vd i ett bolag vara värd en hög lön, men inte så hög. 

Bland Sveriges tio största företag är det ännu bara hälften som har släppt sin årsredovisning för 2014. ETC har gått igenom dem och finner att 2014 verkar ha varit ett bra år för den svenska finanseliten. Lönelyften, räknade på de sammanlagda fasta och rörliga ersättningarna, varierar visserligen stort mellan de olika direktörerna – från Ericssonbossen Hans Vestbergs tiomiljonersbonus till mer blygsamma 560 000 åt TeliaSoneras Johan Dennelind.  

Men samtliga vd:ar där inkomsterna för 2014 kunnat granskas har fått lönelyft som är större än LO-medlemmarnas inom samma företag. Och inte bara i kronor utan också i andel av den gamla lönen. Ingen av vd:arna har haft en löneökning på de omkring två procent per år som facken brukar utgå ifrån i löneförhandlingar, utan som lägst fyra procent.  

Därmed växte lönegapet i de granskade företagen under förra året. Störst är gapet på Ericsson, där vd:n Hans Vestberg tjänar som 92 LO-medlemmar på de egna fabrikerna. I reda pengar tjänar Vestberg strax över 27 miljoner, exklusive ersättningarna i det långsiktiga incitamentsprogrammet och avsättningar för pension. Det innebar en löneökning på mer än 63 procent. 

”Det är upprörande” 

En LO-medlem på företaget har en genomsnittslön som varierar mellan 24 400 och 27 100 beroende på vilken fabrik de arbetar på. 

– Det är upprörande, säger Anders Ferbe, ordförande för IF Metall. 

Att vd-lönerna kan vara höga  
är en sak, men att också ökningarna procentuellt överskrider  
medlemmarnas är han mer skeptisk till.  

– Vi tar ett oerhört stort ansvar i löneförhandlingarna genom att analysera produktionsresultatet och vilket utrymme som finns, innan vi lägger våra krav. Vi får alltid slåss för minsta tiondels löneökning.  

– Att då sitta i avtalsdelegation med personer som fått löneökningar som våra medlemmar aldrig kommer i närheten av, och samtidigt höra dem hävda att det inte finns något utrymme för löneökningar... Det är en moral jag har svårt att köpa. 

Han betonar att han inte har något emot personerna på vd-posterna, och att det är systemet som leder till ojämlikheten som är problematiskt. Bolagsstämmor och bolagsstyrelser borde ta sitt ansvar och inse symbolvärdet i de stora lönelyften, säger han. 

Men där finns ingen anledning att hysa några förhoppningar, tycker Jeanette Bergström, ekonom som varje år bidrar till rapporten om maktelitens löner, som LO släppte i förra veckan. Där har man bland annat tittat på 2013 års inkomster för näringslivets toppskikt. Jeanette Bergström säger att ingen direkt diskussion förs om att harmoniera löneökningar mellan ledning och löntagare – det svenska näringslivet sneglar hellre åt vd-löner i USA och Storbritannien än åt den svenska fackföreningsrörelsens krav. 

– Vd:ar brukar ju hävda att de behöver marknadslöner, eftersom de finns tillgängliga på en internationell marknad. Och visst är de här lönerna högre i en del länder men jag menar nog att den här marknaden ändå är väldigt liten.  

– Jag vet inte heller någon svensk vd som faktiskt har fått en vd-post i ett amerikanskt bolag, så konkurrensen om dem är inte så stor att det ska kunna motivera de här lönerna. 

Jeanette Bergström berättar att LO också vid ett tillfälle gjorde en undersökning på huruvida det gick att se något samband mellan högre vd-lön och högre vinst, men de kunde inte hitta något sådant. Därmed tycker hon också att argumentationen att vd behöver hög lön som morot för att driva företaget framåt faller.  

– Det är så mycket som spelar in. Det blir ju inte tydligt vad som belönas eftersom man inte vet riktigt varför det går bra. Var det vd:s prestation, en bra kronkurs det året eller helt enkelt ett uppsving för marknaden?  

”Det följer en trend” 

Jeanette Bergström hoppas att LO genom sin rapport i alla fall bidrar till en diskussion om kulturen i näringslivets toppskikt. Hon hänvisar till Handelsbankens avgående vd Pär Boman, som nyligen sa nej till 22 miljoner kronors ersättning när han valde att hoppa av vd-uppdraget.  

– Det tyder på att man inte uppfattar det som fint att tjäna så mycket pengar. 

Men hon är inte förvånad över att lönerna i fem av de tio största svenska företagen återigen verkat ha tagit ett kliv uppåt 2014. 

– Det följer en trend, och den är lite ryckig, men inkomsterna för det översta skiktet ökar. Sedan är det viktigt att komma ihåg att lönen inte är allt. Många i bolagsledningarna får ju inte bara lön och bonus, utan också aktier i olika incitamentsprogram. Många har minst lika mycket inkomst från sitt kapital som från sin lön.  

Jeanette Bergströms reso nemang om förmögenhetens betydelse tangerar ett inslag i tv som blivit omdiskuterat den senaste veckan, nämligen när stjärnekonomen Thomas Piketty ifrågasatte Norwegians vd Bjørn Kjos. Kjos hävdade att han betalade 1000 procent i skatt, d v s mer än sin inkomst och att detta sätter hämsko på hans möjligheter att investera i olika projekt. 

Piketty frågade då hur stor Kjos förmögenhet var, något vd:n inte gärna ville svara på och påstod att han inte visste. 

En ökad polarisering i samhället 

Även om det går att peka på höga löneökningar för företagsledningar, både i kronor och procentuellt, ansåg Piketty alltså att lönen är fel sak att fokusera på. Om de förmögenheter som samlas på hög sa han helt enkelt att ”det måste sluta”. Jesper Roine,  

Associate professor vid Stockholm Institute of Transition Economics, säger att det stämmer att kapitalinkomster diskuteras lite i förhållande till vilken betydelse det har. Själv har han studerat hur inkomstskillnader har varierat i Sverige, och funnit att den grupp som dragit ifrån mest ekonomiskt är de allra rikaste. Men även om inkomstskillnaderna procentuellt har ökat lika mycket som i exempelvis USA, har utgångsläget varierat, så nu befinner sig Sverige idag ungefär i samma situation som USA gjorde på 80-talet när det kommer till ekonomisk ojämlikhet.  

– Det största möjliga problemet med att kapital samlas hos den rikaste andelen av befolkningen är så kallad aggregerad efterfrågan. Att konsumtionen inte blir så stor när pengar samlas hos de rikaste, för den fattigaste delen av befolkning är den som konsumerar mest av sina pengar.  

– Det andra problemet är en ökad polarisering i samhället. Synen på behovet av ett välfärdssystem kan till exempel variera väldigt mycket när de ekonomiska förutsättningarna är olika. Det gäller även vilka problem som man anser är akuta. 

Ändå vill Jesper Roine inte gärna staka ut vägen för en ny ekonomisk politik. Han säger att han är fullt upptagen med att försöka få en överblick över hur det ser ut. Transparens är ledordet. Att uppnå det när det gäller förmögenheterna i Sverige är däremot svårt. 

– Det viktiga är att skapa transparens så att det går att ha en diskussion om fördelningen, och att faktiskt förstå hur det har blivit som det har blivit. Idag utgår diskussionen ofta ifrån att ekonomin ändrats på grund av globala förhållanden som inte går att påverka. Det är viktigt att komma ifrån den diskussionen och ta reda på hur det verkligen gick till. 

Ericsson, företaget med den vd som fick störst lönelyft förra året, har valt att inte ställa upp på intervju. I stället skickade de detta meddelande till våra läsare: 

”Hej Malin, 

Vi har tyvärr ingen möjlighet att ge en intervju kring det här ämnet idag, men kan kommentera VDs ersättning enligt nedan. 

Ericssons VDs fasta lön för 2014 uppgick till 13,6 miljoner kronor. Därtill tillkom en rörlig del av lönen på 13,3 miljoner kronor. Den rörliga lönen utbetalas baserat på resultatet av i förväg definierade mål för försäljningen, rörelseresultatet och rörelsekapitaldagar. Måluppfyllanden för dessa var 62% av maximalt utfall, vilket motsvarade 99% av den fasta lönen för 2014. VDs villkor revideras årligen och beslutas av styrelsen. För 2014 ökade styrelsen den rörliga mållönen till 80% av den fasta lönen med ett maximalt möjligt utfall om 160% (detta framgår av avsnittet "Rapport om ersättningar" i årsredovisningen). Detta gjordes efter att ha analyserat marknadsvilkoren i Sverige, Europa och övriga världen. Styrelsen anser att VDs vilkor är väl avvägda mot marknaden.   

Den totala kostnaden för bolaget för ersättning till VD uppgick till 55,4 miljoner kronor och innehåller också sociala avgifter, pensionsavsättningar och övriga förmåner. 

Mvh, 

Johannes Arvidson Persson 

Manager Corporate Communications Ericsson”

PRENUMERERA PÅ ETC HELG

Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg, som du kan beställa i pappersformat här.

Vill du prenumerera för under 16 kronor numret? Här kan du teckna en prenumeration.