Fattigpensionärerna i Sverige har blivit fler de senaste åren. Enligt Pensionsmyndigheten finns det idag 225 000 pensionärer med en disponibel inkomst på 11 100 kronor eller mindre – alltså under gränsen för vad EU räknar som relativ fattigdom. Det är mer 100 000 fler än för tio år sedan, och 20 000 fler än 2013. Av dessa är omkring 70 procent kvinnor.

– Jag tror man har underskattat hur illa det är för många kvinnliga pensionärer. Även en stor del av dem som har arbetat hela livet får det tufft när de går i pension. Många kvinnor har sagt att de blir chockade över hur lite de får, och undrar hur de ska klara sig, säger Christina Tallberg, ordförande i Pensionärernas riksorganisation, PRO.

PRO släppte nyligen rapporten Ålderdom utan fattigdom, som visar att det inte bara är många kvinnliga pensionärer som har en inkomst under fattigdomsgränsen, utan att det också är många som ligger precis ovanför. Drygt hälften av alla kvinnliga pensionärer är beroende av garantipension – det betyder att de har en inkomst på runt 12 000 kronor eller mindre. Då är också eventuella bostadstillägg inräknat.

– Pengarna ska räcka till allt, mat, mediciner, sjukvård, bostaden. Är det två personer i hushållet går det, men många kvinnor som blir ensamstående hamnar i en förfärlig situation, säger Christina Tallberg.

Män har 7 000 kronor mer

Medan medelpensionen för en kvinna är drygt 13 000 kronor, är den 19 900 kronor för en man. En skillnad på nästan 7 000 kronor.

­– Det är väldigt mycket. Risken att bli fattig är alltså betydligt större om du är kvinna, säger Christina Talllberg.

Och för den som hamnar där får det konsekvenser. Angelika Thelin, forskare vid institutionen för socialt arbete på Linnéuniversitetet, har skrivit en avhandling om äldrefattigdom bland yngre pensionärer som tydligt visar det.

– Många som lever i ekonomisk utsatthet måste göra ett val. Antingen lever de så att de har råd till hyra, bra mat och nödvändig sjukvård, men då inte har de inte råd att delta fullt ut i det sociala livet. Eller så försöker man fortsätta vara en del av den sociala gemenskapen, men får då skära ned på mat, mediciner och kanske sälja saker i sitt hem. Oavsett så påverkas livskvaliteten negativt, säger Angelika Thelin.

Att många kvinnliga pensionärer får det så kärvt beror mycket på att de har haft låg inkomst när de arbetade. Kvinnors medelinkomst är knappt 22 000 kronor, medan männens är drygt 29 000. Det betyder att en kvinna måste jobba i 48 år om hon inte ska bli beroende av garantipension – medan det räcker att jobba i 36 år för en man.

– Så länge är det få kvinnor som orkar jobba, särskilt bland dem med sämst pension, säger Christina Tallberg.

Har tillsatt jämställdhetsprojekt

Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S), menar att samhället behöver bli mer jämställt för att också pensionerna ska kunna bli det.

– Vi har ett ojämställt samhälle och ett ojämställt arbetsliv, där kvinnorna fortfarande tar störst ansvar för hemmet, jobbar deltid i högre utsträckning och arbetar dessutom ofta i välfärdssektorn där lönerna är lägre. Från politiskt håll måste vi försöka förändra det här, därför har vi tillsatt ett särskilt jämställdhetsprojekt inom den blocköverskridande pensionsgruppen.

Enligt Pensionsmyndigheten skulle ett helt jämställt uttag av föräldraledigheten innebära att kvinnor får mellan 700 och 2000 kronor mer i pension per månad före skatt. Varför föreslår ni inte en individualiserad föräldraförsäkring?

– Vi tror inte att vi har parlamentariskt stöd för det, så därför går vi fram med ett förslag om att vika ytterligare en månad. Men vi kommer också sätta igång en större utredning av hela föräldraförsäkringen.

Enligt Annika Strandhäll ska pensionsgruppens jämställdhetsprojekt också lägga på förslag på åtgärder som kan införas redan nu.

– Det kan handla om att införa pensionsrättigheter för den som studerar eller är föräldraledig, eller att göra det obligatoriskt att premiepensionen fördelas lika mellan makar, säger hon.