Forskaren: "Tidigare betyg ingen lösning"

Höstterminen 2012 var första gången elever i årskurs sex fick betyg. I våras gick samma barn ut årskurs nio. Det innebär att Skolverket nu för första gången kunnat jämföra elevers betyg i sexan med vilket betyg de sedan får när de går ut nian. I matematik var det nästan hälften av eleverna, 49 procent, som fortfarande hade underkänt i nian. I svenska var 29 procent underkända i både sexan och nian, och i svenska som andraspråk var det 31 procent. Detta visar en promemoria från Skolverket som Dagens ETC tagit del av.

– Jag är inte förvånad över resultaten, båda min egen forskning och all internationell forskning visar just att det inte är betyg som gör att en elev presterar bättre, säger betygsforskaren Alli Klapp vid Göteborg universitet.

”Betyg från fyran”

Jan Björklund och Liberalerna vad med och drev igenom att tidigarelägga betygen, från årskurs åtta till årskurs sex. Idén var att det tidigare skulle identifieras vilka elever som behövde extra stöd.

Att så många fortfarande är underkända menar han är ett argument för att betygen ska in ännu tidigare, redan från årskurs fyra.

– Riktig effekt får både nationella prov och betyg när man ger det ännu tidigare, säger Jan Björklund till SvD.

Stödet lågt

Betyg från årskurs fyra ska införas på försök i vissa svenska skolor från hösten 2017, efter en uppgörelse mellan Alliansen och regeringen. Detta är någonting som lärarfacken tydligt tagit ställning mot. En undersökning från 2014 visar att endast en procent av lärarna anser att tidigare betyg är den viktigaste åtgärden för att ta skolan framåt.

– Insatser till barn som behöver stöd ska ges på andra grunder än betyg. Är du en lågpresterande elev så påverkar det självkänslan och det påverkar ditt fortsatta lärande negativt. Om vi ska ha utbildning på vetenskaplig grund så måste politikerna ta del av forskning, säger Alli Klapp.