– Alldeles för lite har byggts under alldeles för lång tid, och det har lett till att bostadsmarknaden ser ut som den gör idag. Det mest effektiva för att hejda utvecklingen är att sätta fart på bostadsbyggandet på allvar, säger han.

Få hyresrätter

Enligt Boverket väntas det byggas knappt 50 000 bostäder i år, och drygt 50 000 nästa år. Men ska bostadsbristen försvinna behövs det 70 000 nya bostäder per år fram till 2020. Ska det bli möjligt måste staten ta ett större ansvar, menar Hans Lind. Han efterlyser en satsning liknande miljonprogrammet.

– Staten måste samordna. Kommunerna själva vill inte bygga billiga bostäder, inte så länge inte alla andra gör det. Kommunerna vill ha fler rika invånare, och det får de inte genom att billiga bostäder byggs. Därför måste staten ta ett helhetsgrepp, säger han.

De senaste fem åren har det i snitt byggts 30 000 lägenheter per år. Av dessa är bara runt en tredjedel hyresrätter. Femårsperioden innan det byggdes det ännu mindre. Samtidigt har svenskarna blivit allt fler, och bostadsköerna växer. Den som vill ha en lägenhet i Stockholm, Malmö eller Göteborg får vänta i snitt mellan tre och sju år. För den som har möjlighet blir lösningen att köpa sin bostad.

– Bostadsbristen gör att bostaden har blivit en privatekonomisk investering. Det i sig ökar risken för bubbla. Eftersom man har investerat i sin bostad vill man inte att den ska minska i värde, och genom bostadsbrist upprätthålls värdet, säger Linn Spross, doktorand i ekonomisk historia.

Att så lite har byggts menar hon beror på ett bostadspolitiskt skifte. Bostadspolitiken har gått från att vara socialpolitisk till att bli finanspolitisk.

– När ekonomiska intressen ska styra bostadsmarknaden spelar behov mindre roll och det är mer lönsamt att bygga dyra bostadsrätter än billiga hyresrätter. De sociala problem som den bristande bostadspolitiken fört med sig, som segregation och att människor inte har någonstans att bo, det är socialpolitik och därmed nedprioriterat, säger hon.

Svårare bygga miljonprogram idag

Hans Lind håller med om det. När Sverige fick en borgerlig regering 1991 började bostadspolitiken förändras. De statliga stöden för bostadsbyggande minskade, räntebidragen sänktes och de statliga bostadslånen togs bort. Bostadsbyggandet skulle bli marknadsstyrt för att staten därmed skulle slippa ta riskerna. Att få till ett miljonprogram idag är därför betydligt svårare än under 60- och 70-talet, menar Hans Lind.

– En stor skillnad mot idag är också att vi då hade ett helt annat politiskt läge. Då var det en stark socialdemokrati som styrde med egen majoritet, och det också i betydligt fler kommuner än idag. Vi hade också en mer centraliserad struktur – sa staten att kommunerna skulle bygga bostäder så gjorde kommunerna det.

Ola Nylander, professor i arkitektur på Chalmers och författare till boken Svensk bostad 1850–2000, menar att ett nytt miljonprogram kanske varken är den bästa eller mest sannolika lösningen. Han tror mer på ett bostadsbyggande liknande det vi hade under 40- och 50-talet.

– Nu pratas det återigen om en aktiv bostadspolitik. Om politikerna menar allvar borde de också se till att främja ett kvalitetsmedvetet bostadsbyggande. Under 40- och 50-talet fungerade det, staten hade ett stort inflytande och det byggdes både bra och mycket. Ska vi få fler hyresrätter som alla har råd att bo i måste också kravet att allmännyttan ska vara vinstdrivande omvärderas, säger han.