– Egentligen är det svårt som forskare att uttala sig om politiska lösningar. Men någon typ av hantering eller reglering av skolvalsrätten måste till om det finns en ambition om en likvärdig skola, säger Stefan Lund, docent i pedagogik och utbildningsvetenskap vid Linnéuniversitetet.

Rita om upptagningsområden

Han menar att en möjlighet, åtminstone utanför storstäderna, skulle vara att rita om skolors upptagningsområden så att gränserna skar tvärs igenom områden med olika socioekonomisk status.

– Man skulle kunna rita om gränsen så att en skolas hänvisningsområde gäller delar av ett annat område. Då får man exempelvis väga in var det finns mycket villor och var det finns mycket hyresrätter, säger Stefan Lund.

Anders Jakobsson är professor i naturvetenskapernas didaktik och pedagogik på Malmö högskola. Han leder en forskningsgrupp som analyserat PISA-resultaten under fler år. Forskningen visar tydligt på en stor ökning i den så kallade mellanskolevariansen, alltså skillnad i resultat mellan skolor. Utvecklingen har pågått i över tio år.

– Detta är min privata uppfattning men jag tror man måste begränsa möjligheterna till det fria skolvalet med målsättningen att skapa blandade skolor. Det är skolor där inomskolevariansen är större än mellanskolevariansen, på ren svenska: Elever som presterat på olika nivåer. En skola som blandar höghusbarn och villabarn, som blandar elever från olika socioekonomisk bakgrund, säger Anders Jakobsson.

Får inte bli experimentstuga

Han understryker att det är svårt att veta exakt hur olika förändringar skulle te sig konkret och säger att skolan inte får försättas i någon slags experimentläge. En möjlighet skulle dock vara att skapa kommungemensamma köer istället för köer till enskilda skolor.

– Jag kan tänka mig att man skapar kommunala köer och att man inte släpper rätten till rektorer på enskilda skolor att välja vilka elever han eller hon vill ha. Och jag kan tänka mig att man arbetar aktivt på kommunal nivå för att skapa en blandad skola, säger Anders Jakobsson.

Att satsa rejält på läraryrket är en annan grundläggande faktor för en mer jämlik skola.

– Vi har ett svinn som är ganska allvarligt. De lågpresterande skolorna har betydligt lägre andel behöriga lärare idag.