Ulrika Edorsdotter är gymnasielärare i Nacka kommun och en av tre lärare som öppet gått ut och sagt att de inte kommer att söka de nya karriärtjänsterna som förstelärare.
– Vi tycker inte att det är en bra reform för hur vi jobbar i skolan. Skolan är en plats där vi behöver samarbete för att det ska bli bra för eleverna, säger hon.
Att vissa lärare ska belönas med 5 000 extra i månaden tycker hon är både orättvist och okunnigt om hur arbetet i skolan faktiskt ser ut.
– Vi jobbar med människor och olika lärare måste ha olika förmågor. Vissas arbete kanske syns mer uppåt i hierarkin medan andra jobbar på andra sätt, men vi kompletterar varandra. Då blir det problematiskt att gå in och säga att några är bättre än andra.
Hälften tycker reformen är bra
Karriärtjänstreformen delar lärarkåren i två läger. Något över hälften av grundskollärarna tycker att införandet av förstelärare är bra medan den andra hälften tycker att det är dåligt, visar en undersökning bland 1 000 grundskollärare som Skop gjorde i vintras.
Jan Björklunds idé är att förstelärarna ska motivera och inspirera andra lärarna att följa i deras fotspår. Men Ulrika Edorsdotter tror snarare att titeln skapar splittring mellan de som får karriärtjänster och de som ställs utanför.
– För hur ska man känna då, är man inte bra nog, ska man byta yrke? De allra flesta lärare har väldigt höga ambitioner. Skillnaden i resultat handlar oftast om att det saknas resurser för att förverkliga dem.
Lyfter fram tävlingsmänniskor
I stället borde hela kollegiet lyftas, tycker hon, och pekar på att reformen också spär på den bild som skapats av att många lärare är inkompetenta, att det är några få som är bra som ska lyftas fram och belönas.
Hennes bild är att många lärare sökt tjänsten motvilligt eftersom de känner sig obekväma med att framstå som bättre än någon annan, samtidigt som de inte vill hamna utanför.
– Ofta är det så att de som söker och får de här tjänsterna är tävlingsmänniskor, och det kanske inte bara är sådana vi vill ha i skolan.