Foodora, företaget som via cykelbud levererar mat till hemmen direkt från restauranger, startade för några veckor sedan i Malmö. Därmed finns de i dag samtliga av Sverige tre största städer. Och enligt företagets Sverige-vd Felipe Gutierrez går det bra – bolaget växer med över 50 procent varje månad. Det berättade han för Dagens Nyheter i somras.

Men den som arbetar för Foodora kan inte räkna med någon hög lön. Enligt tidningen Göteborg Direkt är lönen för cykelbuden 70 kronor i timman, plus 20 kronor för varje leverans.

– Det är en lön som man inte kan leva på i Sverige, en oacceptabel lön, säger Antti Vainio, utredare på Transportarbetarförbundet.

”Inte representativ”

Felipe Gutierrez menar dock att många tjänar mer än så, beroende på vilken roll de har. I ett mejl till Dagens ETC skriver han:

– Det är en ingångsnivå som vi applicerar under vissa veckodagar och är inte fullt representativ för hela cyklistkåren. Cyklister hos oss tjänar mellan 5 000 och 35 000 kronor i månaden eller mer beroende på hur lite/mycket man jobbar, vilken kategori av cyklist man är och vilka pass man tar.

Cykelbuden hos Foodora är anställda och försäkrade, men omfattas inte av kollektivavtal. Också det menar Antti Vainio är ett problem.

– Risken finns att du går miste om pensionsavsättningar och försäkringar, men det minskar också inflytandet på arbetsplatsen. Det känns som ett ganska respektlöst sätt att behandla sina anställda, säger han.

Även i andra länder har Foodora uppmärksammats för sina låga löner, som i Australien där cykelbuden har en lön som ligger under miniminivån, enligt Daily Mail Australia. Där är cykelbudet heller inte anställda, utan måste cykla som egna företagare. Därmed ingår varken rättigheter som semester eller försäkring.

Trend i västvärlden

Även företaget Deliveroo vars affärsidé är den samma, har kritiserats. I augusti ledde försämrade arbetsvillkor med en lön som bara skulle baseras på provision till stora protester i London. Inte heller där är buden anställda, utan anlitas som frilansar.

Antti Vainio menar att trenden med företag som erbjuder snabba leveranser till privatpersoner syns i hela västvärlden – och att den ofta innebär dåliga anställningsförhållanden.

– Den här typen av företag växer för att tekniken möjliggör tjänsterna, och vi börjar vänja oss vid det. Men det många inte tänker på är att någon får betala priset för flexibiliteten, säger han.

I Stockholm finns förutom Foodora också Wolt, som även de budar hem mat från restauranger. Hos båda företag gäller timlön, och cykelbuden måste ha sina egna cyklar och egna telefoner. Det gäller också hos Urb-it. Deras affärsidé är ungefär som Foodoras och Wolts, men här handlar kunden från butiker istället. Leverans sker sedan inom en timma av ett bud, en så kallad urber. Lönen är 80 kronor per leverans. Dessutom är budet inte anställt, utan anlitas som frilansare.

– Det innebär att de inte har någon trygghet alls. Det blir en informell ekonomi, där arbetsgivaren inte har något ansvar, säger Antti Vainio.