År efter år motioneras det om monarkins avskaffande och år efter år läggs motionerna ner. Trots att en majoritet i riksdagen är för att avskaffa kungahuset och det finns blocköverskridande samarbeten står diskussionen om statsskicket fortfarande i skymundan, allt medan apanaget höjs.
Dagens ETC har undersökt hur debatten i riksdagen har sett ut den senaste tiden.
– Jag tror jag lever den dagen monarkin avskaffas.
Så uttryckte sig Mikael Damberg (S) efter att ha motionerat mot kungahuset 2002. Citatet är taget från en artikel i Aftonbladet som skrevs med anledning av en enkät som visade att en majoritet av landets riksdagsledamöter ville avskaffa monarkin. Men vad har hänt sen dess? Typ ingenting.
– Grundanledningen till att det inte händer så mycket i riksdagen är att inget parti förutom Vänsterpartiet har något att vinna på att driva den här frågan, dessutom är det inte en vinnande valfråga utan tvärt om en fråga som innebär stora risker eftersom det folkliga stödet för kungahuset är stort, säger Lennart Nilsson, docent vid SOM-institutet och expert på monarkin i Sverige.
Minskande stöd
Genom flera opinionsundersökningar genomförda under decennier har Lennart Nilsson sett hur stödet och framför allt förtroendet för kungahuset stadigt minskar. Främst beror det på skandaler som kungen står för. Men de senaste åren har en liten uppgång skett, förmodligen på grund av den positiva publicitet som följer med prins- och prinsessfödslar.
– Det folkliga stödet är en sak, men det är inte huvudanledningen till att det inte händer något i politiken med motionerna som lämnas in. Det är att det saknas en ordentlig uppslutning bland partierna för att skapa en förändring, säger Lennart Nilsson.
Socialdemokraterna har ett uttalat mål att avskaffa monarkin och varje år lämnar riksdagsledamoten Sara Karlsson in en motion där hon föreslår just det. Varje år röstas den ner.
– Jag lämnar in den av princip, men jag vet ju att den blir nedröstad, säger hon.
Hur går diskussionen om monarkin i riksdagen?
– Det diskuteras inte så mycket. Vad som diskuteras där speglar vad som diskuteras i samhället och det är inte så mycket fokus på monarkin. Men jag tror ändå inte att dagen då det beslutas att avskaffa monarkin är allt för långt borta.
Varför då?
– Trendmässigt så minskar stödet för monarkin och jag tror att det helt enkelt inte går att upprätthålla myter om blått blod hur länge som helst.
Inre splittringar
Samma förhoppning har riksdagsledamoten Said Abdu (L), som också motionerat om monarkins avskaffande.
– Jag tror att det kan gå fort, kanske inom tio år med hjälp av en förnuftig Victoria, säger han.
Vad skulle krävas för att mer skulle hända i den här frågan i riksdagen?
– Det behövs större enighet bland partierna. Även inom partierna är det här en fråga som splittrar, titta bara på mitt eget liberala parti – där är vi också kluvna.
Hillevi Larsson sitter också i riksdagen för Socialdemokraterna och mellan 2005 och 2008 var hon ordförande i republikanska föreningen.
– Vi har sett ett genombrott nu i och med den tvärpolitiska överenskommelsen där nu Centerpartiet också ingår vilket gör att vi är fem partier. Men det är en kontroversiell fråga och ingen vill förlora ett val på att driva den.
Varför skulle man göra det?
– För att en majoritet av befolkningen vill ha kvar kungahuset. Inte förrän en majoritet av befolkningen vill avskaffa monarkin kan det bli aktuellt att verkligen driva den här frågan i riksdagen.
Hur länge tror du att Sverige kommer ha monarki?
– Det är omöjligt att säga, men jag tror att monarkin kommer försvagas i takt med att kungen sitter kvar. Om han inte abdikerar kommer monarkin upplevas mer och mer som omodernt och odemokratiskt för varje år som går, säger Hillevi Larsson.
