BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Uppdragen är det i alla fall inget fel på. Telefonen ringer i ett denna eftermiddag när vi träffas i Julia Schaffer Flemks vardagsrum, dit hon har bjudit några kvinnliga kollegor.
En Östermalmsprofessor vill ha hjälp att välja kakel till badrummet. En kollega ringer om råd. Det gäller att sätta sista handen vid pågående projekt innan semestern. Höstens jobb har redan börjat fylla upp kalendern.
– Kunderna gillar kvinnliga hantverkare. Vi svarar när folk ringer, dyker upp i tid och klampar inte in med skorna på, förklarar Julia Schaffer Flemk.
Efterfrågan var ett av skälen till att hon blev sin egen. På firman där hon jobbade förr propsade kunderna ändå på att "tjejerna" skulle komma.
Men chefskapet ger också bättre utsikter till att styra över arbetsvardagen.
Sexism i branschen ett trist faktum
Det är ett tufft jobb, både för män och kvinnor. Kroppen tar stryk när ställningar och säckar ska kånkas genom byggen och uppför hisslösa hus. Men ofta är påfrestningarna värre än vad nöden kräver.
– Killarna vill visa vad de går för. De tar i så att de bryter ryggen av sig. De vill inte vara en jävla kärring som stannar upp arbetet, så de går inte och hämtar säkerhetsutrustningen, säger Malin Brandt, med 25 år i branschen.
– När jag började som plattsättare vägde jag 47 kilo och säckarna med fix gick på 25 kilo. Min dåvarande chef, en större karl, tog två säckar över varje axel, och tyckte att det skulle jag också göra om jag nu skulle jobba med detta. Så jag gjorde det, och det är därför jag har så ont i dag, säger Julia Schaffer Flemk.
Och även om problemet har uppmärksammats av tillverkarna – som numera gör säckar på tio och 15 kilo, kläder och skyddsutrustning i mindre storlekar och till och med arbetsbyxor för gravida – så måste fortfarande byggaffärerna övertygas om att ta in det bredare sortimentet i sina hyllor.
På liknande sätt måste manliga byggarbetare ideligen förvissas om att kvinnor också kan göra jobbet.
– När män vill jobba på dagis så tycker kvinnorna att det är underbart. Cheferna är till och med redo att betala dem högre löner i mångfaldens namn. Så är det inte riktigt i byggbranschen. Det närmsta jag kommer på är en kille som skulle anställa mig och sa att "dig kan vi nog få bidrag för", säger Malin Brandt.
– När jag började som lärling fick jag kämpa för att överhuvudtaget få göra något än att sopa. De behandlade mig som en sällskapsdam att prata med. Eller så kollade de in till mig hela tiden där jag låg och spacklade, jag fick aldrig jobba i fred, säger Anna Gustavsson, som driver det egna företaget Murar-Anna.
– Jag fick börja som praktikant. Killarna, de fick jobb direkt. Så efter en vecka sa jag att om de ville att jag skulle vara kvar fick de lov att anställa mig, säger Linda Erkinantti. I dag jobbar hon på Julia Schaffer Flemks företag och saknar inte sina tidigare manliga kollegor.
– En gång fick jag en murad stenkuk i omklädningsskåpet. Ibland kom det nattliga sms med kollegors sexfantasier, eller porrtidningar som låg uppslagna på bordet när jag skulle käka, säger Linda Erkinantti.
Sexismen i branschen är ett trist faktum.
– Jag jobbade tillsammans med en rörmokare i ett trångt badrum och plötsligt nyper han mig i bröstvårtan, säger Julia Schaffer Flemk. Han "kunde inte låta bli". Jag gick till byggbasen som lovade att vi ska slippa jobba ihop – så då fick jag åka hem när han var på ingång. Och resten av gubbarna suckade – "nu sticker Julia och badrummet kommer aldrig bli klart".
– Jag får rysningar i hela kroppen om jag måste vara på ett bygge med 300 karlar, säger Anna Gustavsson.
– Själv har jag aldrig blivit trakasserad men jag har vänner som blivit det. Det är om möjligt ännu svårare för tjejiga tjejer. Är man inte lesbisk har killarna särskilt svårt att fatta var gränsen går, säger Malin Brandt.
Hon fortsätter:
– Många män gillar heller inte kulturen, men det är sällan som någon har kurage att säga ifrån. Ibland kan man höra efteråt att det "där var inte schysst". Kunderna säger ingenting heller. Det är nästan som att folk förväntar sig att en byggnadsarbetare ska rapa, snusa, dra plumpa sexskämt och torka snor på brallorna. De är ju "bara byggnadsarbetare".
Men inte ens tjejerna kan alltid stå mot arbetskulturen och lockelsen att vara en i gänget.
– När det var en kille som jobbade hos oss och var mån om sitt utseende så retade vi honom. Han slutade. Det har också hänt att jag objektifierar kvinnor. Det är inte lika illa som när män gör det, men det är fortfarande inte ok, säger Julia Schaffer Flemk.
PRENUMERERA PÅ ETC HELG
Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.
Malin Brandt, den enda i gänget som är fackligt ansluten, var med och startade Byggnads kvinnliga nätverk när en av hennes kompisar blivit tafsad på och cheferna bemötte det hela med ett retsamt leende.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
– "Hoppsan, lilla gumman". Det var allt de hade att säga, minns hon.
– Jag skulle inte gå till facket. Det är ju bara män där. Jag vet inte om de kan tänka in sig i hur det är att vara en ung tjej, säger Julia Schaffer Flemk.
Mer än 95 procent av alla som jobbar inom byggnäringen är män. Mindre än en procent av Byggnads medlemmar är kvinnor. En förklaring är att byggfacket inte låter egenanställda vara med, samtidigt som många kvinnliga byggarbetare startar eget för att få mer makt över sin situation.
Kvinnor lämnar branschen
I byggbranschens toppskikt är man medveten om problemen. I maj förra året presenterade Byggnads & Byggcheferna resultaten av en Sifo-undersökning man låtit göra om machokulturen i byggbranschen.
– Jag har aldrig sett något liknande. 900 svar som kommer in på bara ett par dagar. 100-tals kommentarer för varje fråga. Kvinnor och män som ringer och berättar sina historier. Det blev väldigt tydligt att många inte gillar läget och slutar, fastän vi verkligen behöver kompetent folk, berättar Lars Bergqvist, ordförande för Byggcheferna.
Byggnads & Byggcheferna kör nu en treårig kampanj, som har för mål att göra upp med myter och fördomar i branschen. Kommunikationsbyrån Bulldozer fick utforma den rikstäckande reklamkampanj som bland annat prydde Stockholms tunnelbana med budskap i stil med "Branschen behöver fler kvinnor. Det måste ju städas också", "Män bygger. Kvinnor inreder. Det har med genetik att göra" och "Här är det hårda tag. Det krävs stake för att palla". Årtiondets viktigaste kampanj har den kallats av sina upphovsmakare.
– Budskapen är fräna för vi vill ha uppmärksamhet, säger Lars Bergqvist.
– Vi har gjort femtioelva undersökningar och drivit på för en jämställd bransch sedan 1990-talet. Vi har varit i Almedalen och synts i alla media. Men ingenting har hänt. Får vi inte fler folk till branschen är frågan om vi hinner bygga allt som politikerna lovar.
Kampanjen tar fasta på arbetskulturen. Vad gör ni för att anpassa byggena till kvinnors kroppar?
– Det är inte något vi har tänkt på inom ramen för kampanjen, säger Lars Bergqvist.
Varför har jämställdhetstänkandet inte nått Svenska byggindustriers styrelse? Där sitter en kvinna och tio män.
– Det här är så klart pinsamt och frågan är uppe vid varje val. Problemen är att storbolagen måste vara representerade och de har alla grabbar i topp. I Byggcheferna är fyra av elva kvinnor, för vi började tidigt med att leta efter duktiga tjejer. Jag hoppas att en kvinna tar över efter mig när jag går om några år, säger Lars Bergqvist.
PRENUMERERA PÅ ETC HELG
Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Julia Schaffer Flemk förstår att byggledningen håller på att få panik över den annalkande bemanningskrisen. Men hon är inte säker på att kampanjenen man för fyller sitt syfte.
– Den där affischen om att kvinnor är för svaga hann inte sitta uppe mer än en dag förrän det kom ett sms från grannen: "Vad var det jag sa!" Man bekräftar den vanliga jargongen för att sedan försöka ta avstånd från den. Jag tror inte att det funkar.
– De borde ha kvinnor på affischerna, säger Malin Brandt, och Julia Schaffer Flemk håller med:
– Det finns teorier som säger att allt tänkande och kommunikation alltid tar genvägar via bilder och associationer. Om man aldrig sett en kvinnlig hantverkare i verkligheten eller på bild är det svårt att föreställa sig att vi finns.
De är överens om att förändringen måste ske i byggbodarna och skolorna, snarare än på reklamplats. Julia Schaffer Flemk läste till bygglärare men började aldrig undervisa. Hon refererar till filosofen John Dewey.
– Det är i skolan man först socialiseras in i en yrkeskultur. När det är gamla byggubbar som jobbar som lärare så har de kvar sina skruttiga värderingar och tråkiga skämt. Alla deras exempel handlar om "grabbarna". Sedan utbildar de ett gäng kids som tar med sig den attityden ut. I gymnasieprogrammens styrdokument står det att man ska lära sig om gemenskapen men det står också att sexism och könsdiskriminering inte får förekomma. I dagsläget krockar dessa olika mål.
2015 var 8,5 procent av alla elever på byggprogrammet tjejer.
Rekommenderar ni då andra kvinnor att söka sig till branschen?
– Ja och nej. Man tjänar bra – lika bra som männen, det är fasta arbetstider och inga problem att ta föräldraledigt. Jag skulle heller inte avråda kvinnor från att söka sig hit på grund av kvinnosynens skull. Min dotter säger att hon vill bli snickare, lärare eller läkare. Hon får göra som hon vill, men hon vet ju hur min kropp ser ut efter 25 år i branschen, säger Malin Brandt.
– Jag skulle inte aktivt locka folk till att arbeta i byggbranschen. Men samtidigt drömmer jag om ett kvinnligt bygglag som skulle köra helentreprenad. Jag har redan registrerat ett dotterbolag som heter Byggbrudarna, säger Julia Schaffer Flemk.
Fotnot: Förra året belönades Julia Schaffer Flemk med Isabellestipendiet, som delas ut av inredaren och programledaren Isabelle McAllister i samarbete med Rättviseförmedlingen till kvinnliga förebilder i byggbranschen.
