– Generellt har det absolut varit lönsamt att äga sitt boende. Allra tydligast är det i storstadsområdena, och framförallt Stockholm. Där har den som köpte en lägenhet 2006 tjänat 8 000 kronor per månad, och det efter skatt, säger Arturo Arques, privatekonom på Swedbank.
Det finns dock kommuner där bostadsrätten faktiskt inte har inneburit en vinst. I Västervik har den som köpte en lägenhet på 60 kvadratmeter fått betala 1 700 kronor per månad. Visserligen en ganska låg kostnad för att bo.
– Det är ju svårt att komma billigare undan. Bor du i en hyresrätt betalar du betydligt mer, säger Arturo Arques.
Och det har han rätt i. Snitthyran för en tvåa var 2015 drygt 6 300 kronor. Det är en ökning med 25 procent sedan 2006.
– De stora förlorarna är de som bor i hyresrätt. Visserligen tar de inga risker, men de kan heller omöjligen tjäna pengar på sitt boende, säger Arturo Arques.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Tjänar på ränteavdrag
Det senaste decenniets finanspolitik har dessutom gjort det ännu mer gynnsamt för bostadsägaren. Bland annat tack vare den slopade fastighetsskatten. Sedan den ersattes med en fastighetsavgift behöver den som äger sin bostad, oavsett hur många miljoner den är värd, aldrig betala mer än max 7 400 kronor per år i avgift. Dessutom gynnas också bostadsägaren av ränteavdrag, till skillnad från den som bor i hyresrätt och sällan har stora lån.
– Ränteavdraget och förändringen av fastighetsskatten är en väldigt tydlig fördelningspolitik där effekten på den disponibla inkomsten är starkare ju högre inkomst du har, säger John Hassler, ekonomiprofessor och ordförande i finanspolitiska rådet.
Han tycker att bostadsägande behöver beskattas hårdare. Ett återinförande av fastighetsskatten är ett sätt.
– Det skulle ge en jämnare fördelning av samhällets resurser. Några hushåll skulle kunna drabbas ganska hårt, som pensionärer med små tillgångar men som äger sitt boende, men det bör gå att hantera med undantagsregler, säger han.
John Hassler utesluter heller inte att ränteavdraget bör justeras. För som det är idag gynnar det framförallt de rikaste – siffror från Statistiska centralbyrån visar att det är de mest högst inkomster som gör de största ränteavdragen.
– Ju högre inkomst du har, desto större lån får du ta och desto mer kan du göra i ränteavdrag. Runt 30 procent har dessutom inga lån alls. Jag tror inte att det finns någon annan skatt eller reform som står för lika stor omfördelning från låginkomsttagarna till höginkomsttagarna, säger Hans Heggeman, utredare på SCB. En genomgång som Expressen gjorde i höstas visar att av de totalt 194 miljarder kronor som har gjorts i ränteavdrag sedan 2008 har tiondelen med högst inkomster stått för drygt 50 miljarder kronor. Hade deras avdrag varit lika stora som snittets skulle det istället handla om 19,4 miljarder. Med andra ord: skattebetalarna har subventionerat höginkomsttagarnas bostadsköp med drygt 30 miljarder kronor sedan 2008.
– Med tanke på att det dessutom är bostadsägarna som står för rotavdragen är det ganska tydligt att de är vinnarna, medan den som bor i hyresrätt inte alls gynnas på samma sätt, säger Hans Heggeman.
Robert Östling, forskare i nationalekonomi, tror också han att det vore bra att återinföra fastighetsskatten. Samtidigt menar han inte det inte är slopandet av den som i första hand har gjort bostadsägande så lönsamt.
– Framförallt har det att göra med den väldiga prisuppgången på bostäder, som i sin tur beror på bostadsbrist men kanske framförallt på låga räntor, säger han.
