Läs också: Nytt projekt ska göra nyanlända till nyanställda

Bristen på personal i välfärdsyrkena blir allt större. Det visar Statistiska centralbyråns årliga arbetskraftsbarometer. Inom flera områden har mellan 80 och 95 procent av arbetsgivarna svarat att det saknas personal – för bara fem år sedan var personalbristen betydligt mindre. När det gäller grundskollärare i matematik och NO svarar idag 94 procent av arbetsgivarna att det finns en brist, mot 55 procent år 2010. Jämfört med för tio år sedan har situationen förvärrats ännu mer – då menade bara var femte arbetsgivare att det var brist på lärare.

– Det finns flera orsaker till att detär svårt att rekrytera viss grupper, men bland annat handlar det om att många har gått i pension samtidigt som behovet av personal har ökat. Ibland handlar det också om politiska beslut, som i skolan där kravet på behörighet har gjort att bristen på behöriga lärare ökat samtidigt som eleverna blivit fler, säger Caroline Olsson, sektionschef på SKL:s avdelning för arbetsgivarpolitik.

Enligt Skolverket behövs det fram till år 2020 examineras 17 000 lärare i matematik, teknik och de naturorienterade ämnena. Men samtidigt är prognosen att det bara kommer examineras 3 000 sådana lärare fram till dess. Robert Boije, samhällspolitisk chef på Saco, menar att problemet är akut – och kommer att öka.

– Vi kommer att sakna 14 000 lärare i de här ämnena om inget händer. Det är ett gigantiskt problem. Skolorna kommer ha jättesvårt att hitta behöriga lärare, säger han.

Halv miljon människor behövs

Han menar att lärarbristen kräver åtgärder på flera plan. På lång sikt måste de som idag går i skolan bli mer intresserade av NO-ämnena, så att fler sedan väljer att själva bli lärare inom dessa ämnen. Samtidigt måste läraryrket bli mer attraktivt genom bättre löner och arbetsvillkor. Saco menar också att det krävs omedelbara insatser för få fram fler NO-lärare. De föreslår att naturvetare ska få ett särskilt stöd för att läsa in kompletterande pedagogisk utbildning, KPU.

– Vi vill se ett stöd på mellan 18 000 och 20 000 kronor i månaden efter skatt, som betalas ut till de naturvetare som vill läsa in KPU, säger Robert Boije.

Men det är inte bara i skolan personalbristen är stor. Enligt SKL kommer drygt 500 000 personer behöva anställas i välfärden från 2013 fram till 2022. Förutom inom förskola och skola är behovet som störst inom den kommunala vård- och omsorgen. Enligt arbetsgivarna är bristen särskilt stor när det gäller specialistutbildade sjuksköterskor. Ann Johansson, vice ordförande för Vårdförbundet, menar att det får konsekvenser på flera sätt.

– När allt mindre andel av sjuksköterskorna är specialistutbildade innebär det att vi får en minskad kompetens inom vården, och det riskerar att gå ut över patientsäkerheten. Och det innebär också konsekvenser för de anställda. Att det finns erfaren personal på en arbetsplats är jätteviktigt, inte minst för de nyutexaminerade, säger hon.

Nyanlända en resurs

En åtgärd som inte kommer att lösa hela personalbristen men ändå kan spela roll, menar hon är de snabbspår som regeringen har infört. De ska göra att de nyanlända som har utbildning i, eller erfarenhet av, ett bristyrke snabbare ska kunna få ett jobb. Nästan en av tre av dem som är inskrivna i Arbetsförmedlingens etableringsprogram har en eftergymnasial utbildning. Soledad Grafeuille, utvecklingsledare på Arbetsförmedlingen, menar att många av dessa skulle kunna arbeta i de välfärdsyrken som idag skriker efter personal.

– Inom etableringsuppdraget har vi till exempel 1500 personer som är lärare. Idag tar det mellan fyra och fem år för dem att innan de kan börja jobba som lärare. Tanken med snabbspår år att vi ska halvera den tiden, säger hon.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

Läs också: Nytt projekt ska göra nyanlända till nyanställda

Så många behöver rekryteras till 2022 i kommun och landsting

Förskola och skola 148 000

Vård och omsorg i kommun, ink socialtjänst 144 000

Hälso- och sjukvård 89 000

Administration 71 000

Service 42 000

Samhällsbyggnad och teknik 14 000

Tandvård 11 000

Kultur och fritid 9 000

Totalt 529 000

Källa: SKL, SCB

Högutbildade nyanlända

Andelen som har eftergymnasial utbildning av nyanlända som fått uppehållstillstånd.

2013: 19%, 3 533 personer

2014: 25%, 7 363 personer

2015: 30%, 15 925 personer