BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Det har skett vid tre tillfällen sedan i höstas och 19 gömda familjers adresser har lämnats ut till polisen.
Lämnat in JO-anmälan
Människorrättsforskaren Anna Lundberg på Malmö högskola menar att det finns mycket som är problematiskt med utlämnandena, framför allt för de drabbade familjerna, men också att socialsekreterarna görs till brickor i vad som kan kallas ”utvisningmaskineriet”.
– Det är viktigt att det görs en individuellt prövning i varje enskilt fall, då finns det ibland möjlighet att ta särskilda hänsyn. Polisen borde också göra en konsekvensanalys av hur det här påverkar barnen. Flera av dem förlorar sin rätt att gå i skolan och vågar kanske inte besöka socialkontoret, säger hon.
Anna Lundberg har tillsammans med andra forskare och organisationer gjort en JO-anmälan för att få tydliga riktlinjer för hur både kommunen och gränspolisen ska hantera liknande ärenden. Bland annat menar hon att det är viktigt att familjerna får reda på när polisen begär ut deras adresser.
Malmö erkänner dilemma
Stadsjurist Maria Engleson på Malmö stad har i en debattartikel i Sydsvenskan försvarat kommunens beslut att lämna ut uppgifter.
Barnkonventionens princip om att alltid sätta barnet bästa främst kan inte tillämpas för att bryta mot lagen, bara när det finns utrymme att tolka en lag på olika sätt, menar hon.
Hon skriver också att Malmö stads socialtjänst ”inte självmant anger enskilda personer till polisen” eller samarbetar för att genomföra utvisningar, och att socialarbetaren hamnar i ett svårt dilemma som inte lämnar någon oberörd.
Anna Lundberg håller inte med om hur barnkonventionen kan användas.
– Min poäng är att det finns utrymme för tolkning vid rättstillämpning, det ligger i rättens natur. I alla beslut ska konsekvenserna för barnen analyseras. Jag tror att det handlar väldigt mycket om vem är vi talar om här, säger Anna Lundberg och syftar på flyktingarna.
Socialarbetare protesterar
Dagens ETC har tidigare rapporterat om hur anställa i socialtjänsten opponerar sig mot att uppgifter ska lämnas över till polisen.
– När du berättar att det är 19 adresser har lämnats ut … Och när jag läser om fallet som ni skrivit om … Det känns bara fruktansvärt. Jag valde inte det här yrket för att missbruka det förtroende som väldigt utsatta människor ger mig. Socialtjänsten borde ha vägrat. Självklart ska inte samhällets olika institutioner motarbeta varandra, men jag tycker att socialtjänstens främsta ansvar är att vara trogen mot sitt eget uppdrag – att hjälpa, säger idag en anställd som vill vara anonym.
Just detta med förtroende återkommer när Dagens ETC talar med andra anställda.
– Hur ska mina klienter kunna känna förtroende för mig när jag förväntas fungera som angivare? säger en annan, med lång erfarenhet i Malmös socialtjänst.
”Jag litar på våra jurister”
Sara Kleijsen Åhlander, chef för individ- och familjeomsorgen Öster i Malmö, säger att socialtjänsten måste förhålla sig till lagstiftningen.
– Jag litar på våra jurister, där finns inga frågetecken, men jag är inte bekväm med att behöva lämna ut uppgifter till polisen. De som söker ekonomiskt bistånd hos oss ska kunna känna sig trygga. Många som söker stöd frågar om vi lämnar ut uppgifter och då svarar vi förstås att ja, det gör vi, säger Sara Kleijsen Åhlander.