Samira Ariadad
Aktivist, skribent och filosofistudent
1. För att vi lever i ett patriarkat. Om det inte skulle finnas en orättvis värld, där i synnerhet kvinnors kroppar, (och till en liten grad, avvikande mäns) arbete och tankar värderas mindre och systematiskt misshandlas eller trängs bort, skulle feminismen som idé- och praktisk rörelse inte finnas. Vill vi ha en mer rättvis värld behöver vi engagera oss i det. För mig är feminismen också rättfram, antirasistisk och intervenerande. Feminismens kraft är att det inte bara är en misstyckande åsikt eller ideologi utan även en konkret, utjämnande praktik.
2. Kampen om bättre arbetsvillkor i hemmet och utanför, och i längden kortare arbetsdag och upphävningen av kapitalistiskt arbete. Dessutom behöver kamp bedrivas mot dominerande normer där empati, långsiktighet och gemenskap nedvärderas till förmån för individualistisk självbevarelse och äganderätt. Vi behöver välkomna nya självdefinitioner och experiment, nya kopplingar och sätt att vara.
Maria Rosenthal
Sollentuna tjejjour Indra
1. För att synliggöra att vi lever i ett samhälle som är baserat på strukturella orättvisor grundade på bland annat människors kön, klass och etnicitet. En feministisk utgångspunkt är grundläggande för att jobba mot orättvisorna som är en produkt av systemet. Den feministiska kampen måste ha många ansikten, det går inte att prata om en feminism.
2. Som tjejjoursvolontär är det viktigt att diskutera maskulinitetsnormer, hur manlighet konstrueras och premieras, eftersom att jag möter många tjejer som varit utsatta för mäns sexuella våld. Jag vill också lyfta kvinnans rätt till sin egen kropp, oavsett om det gäller surrogatmödraskap, prostitution eller att en helt enkelt inte vill ligga.
Tomas Wetterberg
Ordförande Män för jämställdhet
1. Feminism är något mer än ”feminismen”. Det finns olika former av feminism och Belindas program har i stort sett bara speglat en liten del av ytan. Feminism är för mig både ideologi och vetenskap och vi praktiker har så klart olika tillhörighet. Feminism som idé och vetenskap behövs i analysen av hur vi skapar ett jämställt samhälle.
2. Det finns inte någon fråga som är viktigare än någon annan då hela samhället behöver utvecklas. Men för mig, som ordförande för Män för Jämställdhet, är en viktig fråga att få män att förstå hur feminismen, liksom jämställdhet, också är till för oss. Jag tror inte vi hade uppnått ett välfärdssamhälle utan de feministiska influenser som funnit under de senaste 100 åren. Både kvinnor och män har fått det bättre, men det finns så himla mycket kvar att göra. Inte minst när vi har ett globalt perspektiv.
Lukas Romson
Socialdemokratisk skribent och jämställdhetskonsult
1. För att män och kvinnor fortfarande inte har lika rättigheter och möjligheter. Det är djupt problematiskt och ovärdigt ett demokratiskt samhälle. Sen behövs dem intersektionella feminismen också för att motverka alla andra problematiska maktordningar.
2. Jag tror att en av de viktigaste reformerna är individualiserad föräldraförsäkring. Ska man se på det mer intersektionellt är det också viktigt att låta alla diskrimineringsgrunder omfattas av lagkravet på aktiva åtgärder.
Kakan Hermansson
Konstnär, dj och debattör
1. Jag tycker frågan är fel ställd. Eventuellt kan vi fråga oss HUR feminismen kan driva samhället till förändring, men annars är frågan problematisk. Vi lever i ett slavsamhälle. Där kvinnor, hbtq-personer och nästan alla rasifierade människor lever i ett kast- och klassamhälle utan nåd. I sexismen vävs alla förtryck ihop, till en enda god röra. Ska kvinnor och hbtq-personer kunna leva ett drägligt liv som just människor behövs feminismen.
2. Alla frågor. Mest akut är mäns våld mot kvinnor eftersom den drabbar både kvinnor, barn och djur. Och i det förtrycket får även sexualiserat våld plats, liksom prostitution. Med dagens liberala inflytande måste vi jobba ännu hårdare för att inte normalisera detta. Svårast verkar vara att förstå att detta är en vanlig företeelse. Titta på kvinnojoursverksamheten, förstå hur våldet breder ut sig, vilken plats det tar i samhället, i mannens könsroll och i förhållanden, på gatan och i familjer. Män måste ta lite jävla ansvar. Vi har inte tid att vänta.
Katarina Wennstam
Författare och debattör
1. Så länge som sexton kvinnor mördas varje år i vårt land som kallas jämställt och så länge våldet mot kvinnor i Sverige ser ut som det gör så behövs feminism. Feminism behövs också för att förklara att det finns ett samband mellan hur kvinnors kroppar värderas och hur kvinnors arbetsinsats värderas.
2. Jag skulle nog säga att det är jämt skägg mellan våldet mot kvinnor, som är gigantiskt, och mellan delad föräldraledighet. Att det idag finns kvinnor som inte ens vågar skilja sig för att de har en våldsam man. Och delad föräldraledighet handlar om alla kvinnors och mäns vardag och är något som staten kunde införa över ett möte.
Marcus Priftis
Författare, debattör och spoken word-artist
1. Feminismen behövs för att samhället fortfarande är ojämlikt, och för att feminismen har ett oslagbart track record när det gäller att bekämpa ojämlikhet.
2. Det finns många, men jag tror att den viktigaste fortfarande är ekonomisk jämlikhet. Egna pengar och ett eget rum.
Sara Abdollahi
Frilansskribent och aktivist
1. Feminismens mål är att upplösa sig själv. Men så länge vi har ett samhälle där fördelningen av makt är ojämn, mellan kvinnor och män, mellan rasifierade och vita, mellan olika klasser, behövs en rörelse som driver rättvisefrågor. Feminismen är brokig och splittrad för att alla inte har samma förutsättningar och vill samma saker. Det är en bra sak. Självklart är liberalism och fokus på individualism till nackdel för alla svaga grupper i samhället. Men feminismen är ingen fråga om ”We shall overcome” utan om att rätten att få vara människa oavsett ursprung, klassbakgrund, kön eller identitet.
2. Alla har vi olika mål och olika ingångar beroende på erfarenhet och livschanser. För mig är det viktigt att feminismen är antirasistisk och antikapitalistisk. När det gäller arbete tycker jag att det är skrämmande hur löneskillnaderna fortfarande är så stora mellan män och kvinnor. Samma sak när det gäller anställningsvillkoren. I flera undersökningar visar det sig att arbetssökande med ”icke-svensk” klingande efternamn har 50 procent lägre chans att kallas till arbetsintervjuer. Det gäller både rasifierade män och kvinnor. Den sexism och rasism som finns på arbetsplatserna behöver också tas på större allvar.
Bianca Kronlöf
Skådespelerska och Youtube-ess
1. Feminismen behövs för att patriarkatet finns överallt i samhället och förtycker alla. Feminismen är en motrörelse mot patriarkatet.
2. Det viktigaste är att angripa patriarkatet från alla håll. Alla måste fatta att det politiska också påverkar det privata. Som till exempel våld män emellan, våld mot kvinnor, skönhetsideal och könstillhörighet. Det beskylls för att vara privata frågor, men här måste man belysa det strukturella. Något som vi tror är ett privat beslut har en strukturell bas. Ett exempel är pensionsfrågan, där kvinnor blir bestraffade för att de är hemma med barnen.
Inti Chavez Perez
Författare och debattör
1. För att människor fortfarande kränks på grund av sitt kön, sin hudfärg, sin sexuella läggning och sin könsidentitet.
2. Vi måste driva många frågor samtidigt. Vissa problem tar tid att lösa, exempelvis lönefrågan. Andra saker går att lösa snabbt, exempelvis att införa könsidentitet i hatbrottslagen. Många frågor ger segrar som ger energi till att driva de svåra långsiktiga frågorna.
Gudrun Schyman
Talesperson för Feministiskt Initiativ
1. För att det, enligt välvilliga beräkningar annars kommer att ta 68 år (Agenda i söndags talade om mer än 100!) innan vi har jämställda löner, 40 år till ett jämställt uttag av föräldraförsäkringen, 195 år innan kvinnor och män vabbar lika mycket och 150 år innan vi delar lika på obetalt hemarbete. Jag står inte ut! Vi kan inte vänta!
2. Att frågor som rör jämställdhet och frihet från alla former av diskriminering (kvinnohat, rasism och homofobi hänger ihop) respekteras som grundläggande demokratifrågor som måste bli en del av politiken och inte betraktas som ”särintressen” eller minoritetsproblem.
Destina Sönmez
Unga feminister
1. Inte enbart könsmaktsordningen påverkar oss individer i samhället utan vi vill synliggöra att den samspelar med andra maktordningar baserade på etnicitet, sexualitet, könsidentitet/uttryck, social eller ekonomisk klass, ålder och psykisk eller fysisk funktionalitet. Feminismen behövs för att få bukt med alla dessa strukturella problem.
2. Vår målgrupp är mellan 13–26 år. Vi har tre huvudområden som vi anser bör prioriteras särskilt inom politiken: Kultur, idrott, fritid och psykisk hälsa samt utbildning.
Linus Fremin
Genus- och statsvetare och journalist, som just har börjat skriva krönikor för ETC Stockholm
1. Det finns miljoner anledningar. Som att 17 000 sexualbrott anmäls i Sverige varje år. Som att samhällets tvåkönsnorm leder till förtryck av transpersoner. Som att kvinnokroppar ständigt exploateras i reklam, media och populärkultur. Som att kvinnor har lägre lön än män för samma arbete. Som att 28 000 fall av kvinnomisshandel anmäls varje år. And the list goes on and on...
2. Alla feministiska frågor är viktiga och hänger ihop. Det jag önskar är dock att perspektiv och erfarenheter från rasifierade personer, hbtq-personer och personer med annan funktionsförmåga får ta större plats då mer kunskap behövs om hur patriarkala förtryck är sammankopplade med maktordningar rörande klass, hudfärg/etnicitet, sexualitet, funktionsförmåga och könsidentitet.
Liv Strömquist
Serietecknare
1. För att det är så många saker i samhället som inte är bra. Feminism borde kunna erbjuda någon slags alternativ väg för samhället att ta i stort och då tänker jag även globalt. Till exempel hur krigsindustrin ser ut, det patriarkala problemet som finns, fördelningen av jordens resurser och hur kvinnor och barn hela tiden drabbas av allt det här.
2. Högerpolitiken, och då menar jag också Socialdemokraterna, har gjort så att klyftorna har ökat. De som alltid får minst är ensamstående mammor. Högerpolitiken slår mot de kvinnor som är mest utsatta, arbetarklassen, de som har kommit till Sverige nyligen. Kvinnan ska kunna leva ensam och inte behöva vara beroende av en man. Kvinnan ska inte behöva slita ut sin kropp i ett tungt kvinnoyrke och hon ska ha bättre lön.
Renita Sörensdotter
Forskare och lärare i genusvetenskap vid Stockholms universitet
1. Feminismen (som dock är en mångfacetterad rörelse och bör fortsätta vara det) behövs för att världen är ojämnställd och orättvis. Vi behöver skapa ett samhälle där inkludering och människovärde tas på allvar och inom feminismen finns förklaringsmodeller, lösningar och framtidsvisioner.
2. Den viktigaste frågan att driva är intersektionell solidaritet, det vill säga att inte bara inrikta sig på kvinnor och män, utan att visa på hur människor inkluderas och exkluderas i samhället beroende på normer för genus, klass, funktionsförmåga, sexualitet, ålder med mera. Att vara solidarisk med dem som far illa i samhället även om det inte berör en själv. Det innebär att livets alla områden är viktiga. Däremot kan inte alla driva alla frågor, men tillsammans täcker vi förhoppningsvis in dem. För mig personligen ligger frågor om sexuell frihet högt på agendan.
Camila Astorga Díaz & Mireya Echeverría Quezada
Driver Camila & Mireyas podcast och är två av fyra bakom hemsidan Rummet
1. Att ställa den frågan är som att fråga: Varför behöver vi kämpa för alla människors lika värde? Eller: Varför kommer Carl Bildt undan med skumraskaffärer och att ha en kavaj med glittriga råttor? Svaret är enkelt. Vi lever i en värld där vissa människor värderas högre än andra bland annat på grund av kön. Vi lever även i en värld där tidningar ställer frågan: Varför behövs feminism i dag?
2. Det finns inte en fråga som inte samverkar med flera andra. Men om vi ska låtsas det för en sekund är det viktigaste en jämnare fördelning av de ekonomiska resurserna. Ta från de rika, ge till de fattiga! Punkt.
