Flyktingkrisen har under hösten fått såväl svenska som europeiska politiker att tala bekymrat om sina länders ekonomi. Men trots larmen, både i Sverige och i EU i stort, är vi långt ifrån någon ekonomisk kris. I stället är ekonomin mer stabil än på länge. Enligt analysföretaget Markit är tillväxten i eurozonen den högsta på över fyra år, och när EU-kommissionen förra veckan presenterade sin årliga granskning av euroländernas budgetutkast för 2016 var mönstret tydligt – det går bättre och bättre för euroländerna. För Tyskland, det land som har tagit emot allra flest flyktingar, är tillväxten ovanligt hög. Sandro Scocco, chefsekonom på Arena Idé, är inte förvånad.

– Flyktingkrisen har inte lett till några statsfinansiella kriser, även om det kan framstå så. Att den statsfinansiella stabiliteten i Europa skulle vara hotad, det är närmast nonsens. Möjligtvis handlar det om politiska kriser i Sverige och i EU, men knappast finansiella, säger han.

Stark tillväxt i Sverige

I Sverige räknar Migrationsverket med att runt 135 000 flyktingar ska söka asyl nästa år, och 95 000 under 2017. I hela EU handlar det om två miljoner människor de två närmsta åren, enligt EU-kommissionen. Kommissionen räknar med att det för de flesta mottagarländer kommer att innebära en kortsiktig kostnad på högst 0,2 procent av bruttonationalprodukten, BNP. För Sveriges del menar kommissionen att det kan handla om närmre 0,5 procent av BNP i år. Men samtidigt är Sverige ett av de länder där den ekonomiska tillväxten är som allra starkast – i år beräknas den bli tre procent av BNP, vilket är mer än vad ekonomerna räknade med i våras. Samma mönster syns i EU som helhet. De offentliga finanserna stärks, och BNP ökar.

– Tack vare en förstärkt ekonomisk återhämtning fortsätter euroområdet att förbättra sina offentliga finanser, sa Pierre Moscovici, EU:s ekonomikommissionär, i ett uttalande i förra veckan.

Både Sandro Scocco och nationalekonomen Stefan de Vylder menar att den ekonomiska utvecklingen kan bli ännu bättre om flyktingmottagandet faktiskt får kosta nu, och framför allt, om mottagandet av dem som kommer görs på rätt sätt. Tre av fyra av dem som väntas söka asyl i EU kommer vara i arbetsför ålder – det innebär en väldig möjlighet, säger Stefan de Vylder.

– Ska man se det rent ekonomiskt kan vi få oerhört mycket tillbaka på lite längre sikt. Utmaningen är inte ekonomisk utan snarare organisatorisk. I princip alla analyser visar att invandringen innebär en nettovinst, särskilt unga personer kan bidra. Hur mycket avgörs av i hur hög grad vi lyckas få människor i arbete, säger han.

”Rätt att låna”

Att både Sverige och övriga mottagarländer har ekonomi för att klara flyktingkrisen menar han är självklart. Samtidigt behövs i år mer pengar än vad ländernas regeringar har räknat med. Finland, Österrike och Italien har meddelat att de inte kommer klara EU:s budgetkrav på grund av ökade kostnader för flyktingmottagningen under 2016 – men det totala budgetunderskottet i euroländerna väntas ändå minska, från 2,4 procent i fjol, till 1,7 procent under 2016. I Sverige är ekonomin ännu stabilare och statsskulden bland de lägsta i Europa. Många ekonomer menar att Sverige just därför borde låna pengar för att finansiera de kortsiktiga kostnader flyktingkrisen innebär.

– I dagsläget är det rätt att lånefinansiera flyktingmottagandet. Men det som är viktigt då är att man även lånar till insatser som långsiktigt stärker individernas möjligheter att komma in på arbetsmarknaden, säger Anna Breman, seniorekonom på Swedbank.

Om regeringen inte lånar betyder det att nedskärningar istället måste göras på andra områden.

”En tillfällig kostnad”

Anna Breman tror inte att det är den bästa lösningen.

– Det leder till en lägre tillväxt och drabbar dessutom andra personer, om vi till exempel skär ner på sjukvården. I dagsläget har Sverige så goda möjligheter att finansiera ökad invandring via lån, att det under en tidsbegränsad period är det absolut det mest rimliga, säger hon.

Det håller Sandro Scocco med om.

– Jag ser det som en tillfällig kostnad, en investering, och sådana kostnader ska man låna pengar till, inte ta ur den löpande budgeten. När räntan dessutom nästan är noll på längre sikt borde det vara självklart. Problemet är att det finns ett utgiftstak som gör att Sverige inte kan öka sina utgifter genom lån, säger han.

För att det ska bli möjligt måste riksdagen ta ett beslut om att slopa utgiftstaket. Sandro Scocco tror att en majoritet i riksdagen kommer att säga nej till detta. Stefan de Vylder är mer hoppfull.

– Jag skulle tro att 95 procent av alla nationalekonomer tycker att det bör tas bort genast. Förhoppningsvis lyssnar politikerna på det.