Hoppa till innehållet

Opinion

Debatt: Vi kan importera öppna landskap

I Sverige är öppna landskap i huvudsak en estetisk fråga, som vi i dag betalar ett mycket högt miljöpris för, menar debattörerna.
I Sverige är öppna landskap i huvudsak en estetisk fråga, som vi i dag betalar ett mycket högt miljöpris för, menar debattörerna. Bild: Bild: Jonas Ekströmer/TT

Dagens ETC

I de länder vi importerar foder från är foderodlingen en fråga om liv och död för väldigt många människor. Du kan dock lätt hjälpa till att stoppa exporten av de monokulturer vi kallar öppna landskap genom att sluta konsumera komjölk och andra mejeriprodukter, skriver dagens debattörer.
Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.

"Du kan importera mjölk, men inte öppna landskap”, säger Arlas reklamaffischer just nu. Men det är en sanning med modifikation. Brasilien och Indonesien importerar enorma ytor öppna landskap från Sverige och andra rika länder. De importerade öppna landskapen består, liksom i Sverige, till största delen av foderplantager där det tidigare växte framför allt artrika skogar. Regnskog huggs ner, och savann och andra värdefulla ekosystem skövlas i en rasande takt, för att ge utrymme år foderplantager – till bland annat svenska mjölkkor.

Mjölkkor matas nämligen med ungefär hälften kraftfoder, för att maximera mjölkproduktionen.

Större delen av kraftfodret odlas i Sverige, vilket kräver intensivt jordbruk, som förstör den biologiska mångfalden, sprider gifter, orsakar luftföroreningar, koldioxidutsläpp och försurning och är huvudorsaken till att Östersjön är övergödd och att detta havs ekosystem är helt ur balans. Bland annat saknar en tredjedel av egentliga Östersjöns botten permanent liv. Miljön och klimatet betalar alltså ett oerhört högt pris för de öppna landskapen i Sverige.

Men det går åt enorma mängder foder i djurindustrin och allra mest till mjölkkor, där vi endast får tillbaka en liten bråkdel av näringen via mjölken. Detta gör att vi inte kan producera nog foder till mjölkkorna i Sverige, trots att vi använder mer än hälften av Sveriges jordbruksmark för foderproduktion – enbart åt mjölkkor. Och soja och oljepalmsfrukter är billigare än svenska foderråvaror. Så svenska mjölkbönder importerar bland annat sojabaserade foderråvaror från Brasilien och palmoljebaserade foderråvaror från Indonesien.

Produktionen av dessa varor är det som driver såväl regnskogsskövling som skövling av andra värdefulla biotoper i dessa länder, med massiv artutrotning, torka, bränder, extrema klimatförändringar, giftspridning, luftföroreningar, förstörelse av sötvattenresurser, utslagning av småbrukare, vattenbrist, matbrist, fattigdom och hunger som konsekvenser. Palmoljan används främst för humankonsumtion och biobränsle, men djurfoder är också en viktig drivande faktor bakom oljepalmsodlingen.

När det gäller soja är djurfoder den stora drivande orsaken till odlingen, även om sojaolja är en biprodukt. Mer än 90 procent av sojan som importeras till Europa används som djurfoder.

I Sverige är öppna landskap i huvudsak en estetisk fråga, som vi i dag betalar ett mycket högt miljöpris för. Å andra sidan skulle vi kunna ha både öppna landskap och ett hållbart jordbruk, om vi gick bort från den ytterligt ineffektiva djurhållningen till mer effektiv jordbruksproduktion. Men i de länder vi importerar foder från är foderodlingen en fråga om liv och död för väldigt många människor.

Du kan dock lätt hjälpa till att stoppa exporten av de monokulturer vi kallar öppna landskap genom att sluta konsumera komjölk och andra mejeriprodukter. I dag finns växtbaserade alternativ, med låg negativ miljöpåverkan och dessutom utan komjölkens negativa hälsokonsekvenser, till exempel havremjölk från svenska bönder.