Debatt: TTIP kan reformera ett förlegat system

Robin Zachari och Anna Westberg på Skiftet menar att LO ”är överlycklig att Sverige snart ska få stämmas i särskilda direktörsdomstolar” (Dagens ETC 1/6).

De har – som tur är – fel.

I själva verket har LO:s kritiska hållning till den mest kontroversiella delen av TTIP banat väg för internationella reformer av ett förlegat och dåligt system för investeringstvister.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

Men låt oss ta det från början. LO har arbetat med påverkansarbete kring TTIP i mer än två år. Vi gör det både på egen hand och tillsammans med TCO och Saco1. Vi vill vara en konstruktiv part för att påverka förhandlingarna och därmed slutresultatet. Vår utgångspunkt är att TTIP måste slå vakt om arbetstagares rättigheter, politikens manöverutrymme och demokratiska fattade beslut.

Svensk fackföreningsrörelse är och har alltid varit frihandelsvänner. Vi är övertygade att Sverige, som är litet exportberoende land, vinner på minskade hinder för handel och investeringar.

LO menar att ökad handel mellan EU och USA är av godo för svensk ekonomi och våra medlemmar. Konkurrens på lika villkor mellan två utvecklade ekonomier främjar nödvändig strukturomvandling och skapar arbetstillfällen i verksamheter med bärkraft.

Det finns flera viktiga saker att diskutera om TTIP, men fokus nu är det mest kontroversiella förslaget för skydd för investeringar och system för att lösa eventuella tvister. (Investor State Dispute Settlement, ISDS).

Det finns i dag cirka 3 300 bilaterala investeringsavtal och nästan alla innehåller ett ISDS. LO, TCO och Sacos grundläggande inställning är att det i sig inte är skäl nog att även TTIP ska innehålla ett ISDS, då EU och USA är fungerande rättsstater. Men om ett sådant system trots allt etableras, ”är det ett absolut krav att det blir rättssäkert och öppet, inte inskränker staters demokratiska beslutsfattande eller inskränker partsautonomin och de fackliga rättigheterna”.

Antalet ISDS-fall har vuxit kraftigt sedan mitten av 1990-talet och är nu uppe i drygt 600 kända fall. Flera uppmärksammade fall visar på svagheterna med tvistelösning mellan stat och investerare, bland annat bristande öppenhet och demokratisk legitimitet.

Det är uppenbart att debatten om investerarskydd måste ses mot bakgrund av att de multinationella företagen de senaste decennierna har stärkt sin ställning gentemot nationalstater och arbetstagare. Det är därför viktigt att EU och USA tydligt betonar företagens skyldigheter, inte bara deras rättigheter. Företagens ansvar för skydd för mänskliga rättigheter som regleras i FN:s ramverk och OECD:s riktlinjer måste finnas i TTIP.

LO har arbetat hårt för att TTIP inte ska innehålla ett ISDS i traditionell bemärkelse. Vi har fört samtal både med den socialdemokratiskt ledda regeringen och haft kontakt med EU-kommissionen, EU-parlamentet samt USA:s förhandlare.

EU:s handelskommissionär Cecilia Malmström presenterade under hösten 2015 ett förslag till reformerat investerarskydd och tvistelösning: Investment Court System, ICS. Staters rätt att reglera slås fast på ett tydligare sätt. Den juridiska grunden på vilken företag kan anmäla en tvist till en skiljenämnd har minskat påtagligt. Inga förhandlingar kan längre ske bakom stängda dörrar och de skiljemän som behandlar tvister får strängare uppförandekoder för att hantera eventuella intressekonflikter. Vidare föreslås att utslag i en skiljenämnd ska kunna överklagas och att parterna, det vill säga EU och USA, kan utfärda bindande tolkningar av avtalet om oklarhet uppstår.

LO menar att detta är ett steg i rätt riktning. För att TTIP ska bli verklighet måste frågan om en tvistelösningsmekanism mellan investerare och stat få en lösning som kan vinna brett stöd. Genom att få ett trovärdigt, rättssäkert system på plats kan detta på sikt förbättra konfliktlösning i befintliga och nya avtal. TTIP innebär på så sätt chansen att reformera ett förlegat system för internationella investeringstvister. EU-kommissionen har lyssnat på den massiva kritik som finns mot ISDS och LO hoppas verkligen att förhandlingarna med USA lyckas i detta avseende.

Ett tydligt exempel på LO:s påverkansarbete är det avtal som EU nyligen har slutit med Kanada, CETA. Parterna öppnade avtalet och har nu skrivit in att tvistelösningen ska ske med ett ICS. Det är en stor framgång för svensk fackföreningsrörelse som varit djupt kritiska till ISDS och genom effektivt påverkansarbete försökt få detta att ändras.

Så om det är något ”LO är överlycklig” för, så är det att vi, tillsammans med andra aktörer, bidragit till att reformera ett ruttet system.