Debatt: "Surrogatmödraskap en oacceptabel handel med kvinnor och barn"

En legalisering av surrogatmödraskap skulle vara förödande – för kvinnor och för människovärdet, skriver flera representanter för den svenska kvinnorörelsen.

Surrogatmödraskap innebär att en kvinna är gravid och föder ett barn åt någon annan. Surrogathandel är ett nytt och växande brott mot kvinnors och barns mänskliga rättigheter. Det är en modern form av slaveri som blivit en internationell industri där stora summor omsätts.

I Sverige pågår en statlig utredning om ofrivillig barnlöshet. Den ska bland annat ta ställning till om surrogatmödraskap ska tillåtas i Sverige. Uppdraget ska redovisas i juni 2015. Som representanter för den svenska kvinnorörelsen anser vi att en legalisering av surrogatmödraskap skulle vara förödande, för kvinnor och för människovärdet. Vi vill ha ett totalförbud.

Vi vill att Sverige ska ta ledningen i det internationella arbetet mot handeln med kvinnor och barn. För surrogatmödraskap innebär alltid handel. Det finns alltid en beställare, det vill säga den som ska ha barnet, en producent, det vill säga kvinnan vars hela kropp används för och vars liv regleras utifrån detta, och ett barn, en produkt, som ska byta ägare.

De som förespråkar surrogatmödraskap i Sverige brukar hänvisa till så kallat altruistiskt surrogatmödraskap. Det betyder att surrogatmamman, i teorin, inte tar emot någon form av ersättning. Det altruistiska appellerar till vår medkänsla med barnlösa, med systern som inte kan få barn.

Ingen har svårighet att känna för detta, men låt oss se till hur det ser ut i verkligheten. I praktiken är det ingen skillnad mellan altruistiskt och kommersiellt surrogatmödraskap. Det upprättas alltid ett kontrakt mellan beställaren och surrogatmamman. Kontraktet innebär att kvinnan avtalar bort rätten till sin kropp, liksom vårdnad och kontakt med barnet efter förlossningen. Beställare och kliniker kontrollerar ofta helt och hållet kvinnans leverne under graviditeten.

Erfarenheter från länder där altruistiskt surrogatmödraskap är tillåtet visar att det leder till ökad kommersiell handel. Erfarenheter visar också att det så kallade altruistiska surrogatmödraskapet sällan sker utan ersättning. Det är omöjligt att kontrollera huruvida pengar, gåvor eller andra typer av påtrycknings- eller maktmedel förekommit. Det vet även organisationer som ställer sig positiva till altruistisk surrogatmödraskap. Till exempel anser RFSU att altruistiskt surrogatmödraskap inte ska tillåtas mellan närstående på grund av risk för sociala påtryckningar.

Att en kvinna ska vara gravid och ge bort barnet av altruistiska skäl är en praktik som passar väl in i den patriarkala berättelsen att kvinnokroppen är till för andras behov. En aspekt som ofta tonas ned i debatten är den medicinska risk surrogatmamman utsätts för. Inte ens i ett framstående land som Sverige är graviditet och förlossning ofarligt. Tvärtom är det något av det mest riskfyllda en fertil kvinna kan utsätta sig för. Några av de vanligaste riskerna är depression, sprickningar i underlivet med efterföljande inkontinensbesvär, sköldkörtelrubbningar, blodproppar och havandeskapsförgiftning. Trots vår ställning i världen när det gäller mödra- och spädbarnsdödlighet, så dör 8-10 mammor årligen i samband med graviditet och förlossning.

”Ska inte kvinnor själva få välja vad de vill använda sin kropp till?”. Det är grundargumentet för de som förespråkar surrogathandel. Det är en idealtypiserad ståndpunkt som kräver att man blundar för verkligheten. Den friheten får nämligen aldrig inskränka andra människors frihet. Att skaffa ett barn genom surrogatmödraskap betyder alltid att man inskränker surrogatmammans och barnens frihet. Surrogatmödraskap är en konservativ idé. Det handlar om att skaffa genetiska barn och att särskilt faderskapet ska vara klarlagt. Det är märkligt att så många liberaler skriver under på detta.  

Oavsett hur surrogatmödraskap regleras öppnar det för en syn på barn som varor och kvinnor som behållare. Att Sverige skulle legalisera en sådan handel är oacceptabelt. Altruistiskt surrogatmödraskap kommer inte kunna lösa problemet med ofrivillig barnlöshet. Men legaliseringen av detta används som utpressningsargument mot svenska kvinnor: om ni inte ställer upp som altruistiska behållare använder vi fattiga kvinnor. Varför kämpa så hårt för en åtgärd som inte löser problemet?

Gertrud Åström, ordförande, Sveriges Kvinnolobby
Clara Berglund, styrelseledamot, Sveriges Kvinnolobby
Mia Fahlén, överläkare i kirurgi
Angela Beausang, ordförande, Riksorganisationen för kvinno- och tjejjourer i Sverige, Roks