Debatt: NPM har skapat ett tjänstemannavälde

New Public Management (NPM) är samlingsnamnet för de styrformer som nyliberalismen började sprida under 1980-talet. De bygger åsikten att marknaden är den bästa mekanismen för att organisera inte bara ekonomiska utan även sociala relationer. Genom att styras efter marknadsregler, skulle den offentliga sektorn bli bättre, billigare och effektivare. I stället har det blivit tvärtom. 

Forskarna har sedan länge visat att denna styrform är ohållbar. Regeringen har kommit överens med Vänsterpartiet om att utreda alternativa styrformer. Ändå införs NPM på nya arbetsplatser. 

I vår nya rapport, ”Vi räknar minuter, vi räknar pinnar … Till nytta för vem?” för Gemensam Välfärd beskriver vi hur NPM växt fram, problem som uppstått, vilka alternativ som vi sett och ger förslag till hur man kan förändra det.  

När den offentliga sektorn leker privatföretag skapas konstlade marknader där t.ex. kommunala skolor ska betala hyra till kommunen. Det innebär en rundgång med offentliga medel. För att sköta det anställs ekonomer i stället för lärare. 

När ekonomi och åtstramningar blir styrande principer leder det till detaljstyrning med otaliga mål som alla ska mätas.  Eftersom kvalitet inte enkelt kan mätas blir följden att värden som omsorg, trygghet och bra bemötande nedprioriteras. 

För de anställda innebär detta en detaljstyrning med en omfattande administration, en nödvändighet för att cheferna ska kunna kontrollera att resultaten uppnås. En nästan stalinistisk byråkrati har byggts upp. Samtidigt inskränks möjligheten till inflytande för dem, som arbetar i kärnverksamheten. Den viktiga belöning, som känslan av att ha utfört ett gott arbete ger, tas bort. Detta har i sin tur resulterat i ökad psykisk ohälsa och allt fler långtidssjukskrivningar, speciellt bland kvinnor, inom samtliga välfärdsyrken. Detta har drivit upp samhällets kostnader.  

Förutom detaljmätningarna av utfört arbete markerar NPM-styrningen sitt misstroende för de anställda genom att individuella löner införts.  Genom att konkurrera om ett par hundralappar mer eller mindre i månaden påstås de jobba bättre.  Detta försvårar samarbete och har inneburit ökade utgifter för att svetsa samman personal genom så kallad teambuilding där man ofta anlitar dyra externa konsulter. 

NPM betonar chefskap på ett abstrakt plan, utan specialkunskaper om verksamheten. Därför har cheferna, som Maciej Zaremba skriver, ”stort behov av hjälp och en utvärderingsindustri har vuxit fram kring konsultbolag”, Statsvetaren Patrik Hall beskriver i sin bok Managementbyråkrati hur denna sväller samtidigt som de som utför det egentliga jobbet, dels minskar i antal och dels får meningslösa arbetsuppgifter som hindrar det arbete som de egentligen ska utföra.  

Ett tjänstemannavälde har uppstått, där tjänstemän inte bara administrerar och kontrollerar utan också kan styra verksamheten enligt en egen politisk agenda. När otaliga mål, tekniska regler och budgetrestriktioner bestämmer handlingsutrymmet riskerar politikerna att abdikera och demokratin hotas. 

Inom NPM har verksamhetens innehåll ingen betydelse för hur styrformen är organiserad, ”one size fits all”. I vår rapport betonar vi att olika verksamheter måste organiseras utifrån vad de handlar om. Sjukvården kan inte organiseras på samma sätt som järnvägen, skolan inte som posten eller omsorgen som polisen.

Därför kommer vi inte med ett förslag på vad NPM ska ersättas med. Vi framhåller Kommunals rapport ”Plats för proffsen – ett alternativ till New Public Management i hemtjänsten” och Svenska Läkarsällskapets ”En värdefull vård” som utmärkta exempel på hur förslag till alternativa styrformer kan arbetas fram. 

Vi ger exempel på existerande alternativa styrformer. Modellkommunmetodiken i Trondheim bygger på de anställdas kunskap om verksamheten och är ett samarbete mellan dem, tjänstemännen och politikerna. Ett antal vanliga kommunanställda blir utvecklingsledare på cirka 10 % av sin tjänst, vilket innebär att kostnaden för dyra konsulter minskar. 

När de skotska sjukhusen avvecklade marknadskomponenterna minskade sjukhusinfektionerna och dödligheten, (antalet döda en månad efter kontakt med sjukhusen) som sjönk med 16,1 % procent mellan 2007 och 2014. 

I Köpenhamn avskaffade kommunalrådet Ninna Thomsen beställare – utföraremodellen och drev igenom att hemtjänstpersonalen slipper klocka in minut för minut varje åtgärd. I stället kom ett sammanhängande besöksblock där brukaren tillsammans med personalen fastställde vad som skulle göras.  Detta föll så väl ut att inte bara de äldre och hemtjänstpersonalen uppskattade det. En av kommunens ekonomer sa: Kontroll är bra; tillit är billigare.