Debatt: Mensskydd kan innehålla gifter – skärp granskningen

Innehållet i produkter som bandage, plåster och kondomer granskas av myndigheterna för att se till att de inte innehåller ämnen som kan vara farliga för användarna. Av någon anledning görs inte detta när det gäller menstruationsskydd, tydligen därför att dessa, inklusive eventuella kemikalier, hittills har betraktats som ofarliga.

Men för ett halvt år sedan visade en argentinsk undersökning att 85 procent av alla undersökta tamponger innehöll glyfosat, ett giftigt bekämpningsmedel som i Sverige säljs under varumärket ”Round Up”. Ämnet är av WHO klassat som ”troligen cancerframkallande”. Nästa år ska Kemikalieinspektionen därför granska menstruationsskydd. Det är bra men det räcker inte.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

Att få in ett cancerframkallande kemiskt bekämpningsmedel i kroppen, nära livmodern, är skrämmande. Detta också därför att vaginans absorptionsförmåga är extremt hög. Dioxin, ett av de farligaste ämnen som existerar, som hittills ansetts förekomma i bomullsprodukter, men i så små doser att de betraktats som ofarliga, kanske då också måste omvärderas. I en avhandling från institutionen för miljövetenskap vid Lunds universitet (Hanna Lundqvist 2014) konstateras bl.a.:

De exponeringsmodeller och beslut om närmast obefintlig risk som påverkat myndighetsbeslut om att inte utöva tillsyn på sanitetsprodukter för kvinnor både i USA och i Sverige, har försummat att vaginan som exponeringsväg skiljer sig från att bli exponerad för dioxin via födan.

De studier som har gjorts för vaginalt distribuerade läkemedel, har visat på att effekten för exempelvis estradiol blir mellan 10-80 gånger större om det distribueras vaginalt jämfört med oralt (WVE. 2013).

Eftersom kunskapen kring hormonstörande ämnen är begränsad bör även detta undersökas vidare med tanke på den oerhört viktiga roll som olika könshormoner spelar i anslutning till området där tampongen sitter.

Detta är bakgrunden till att vi menar, att man när det gäller mensskydd måste utgå från en mycket mer radikal tillämpning än för andra produkter av såväl försiktighetsprincipen – genom en kraftig sänkning av gränsvärdena för t.ex. dioxin - som substitutionsprincipen (att farliga produkter ska ersättas med mindre farliga).

Vi ser menskoppar som ett enormt mycket bättre mensskydd än bindor och tamponger, både från miljösynpunkt och ekonomiskt – fyra menskoppar för en livstid istället för 20 000 bindor eller tamponger – men mot bakgrunden av vad som nu kommit fram också i högsta grad från hälsosynpunkt.

Undersök därför alla typer av mensskydd och se till att resultaten blir kända. Det behövs som motvikt till bind- och tampongproducenternas intensiva marknadsföring, som totalt skymt bort hälso- och miljöaspekterna på mensskydd och effektivt fått alla relevanta myndigheter att försumma dessa problem. Från Naturvårdsverket och Socialstyrelsen till Nordiska ministerrådet, som glatt miljömärker bindor och tamponger producerade genom storskalig skogsavverkning och av tung processindustri – men inte menskoppar.

Lisa Perby
Menskopp.se

Anna Mattsson
M-koppen

Charlotte Drugge
Barnmorska

Lisa Ernstson
Barnsjuksköterska

Veronica Zetterlund och Malin Holmberg
Lady Cup Sverige