Debatt: Meningslösa tekniksatsningar tar pengar från skolbiblioteken

Nyligen kom en specialrapport från OECD med analyser av hur IT-användning påverkar elevers resultat på den internationella kunskapsmätningen PISA. Jag kunde inte låta bli att le lite när jag såg resultaten.  Jag vet att det finns människor i Sverige som lever i tron på att bara PISA gjordes på något annat sätt skulle det visa sig att svenska elevers kunskapsutveckling egentligen är jättebra, att det är något ”annat” vi gör som är bra, som inte PISA mäter. Vad detta ”annat” skulle vara är dock lite oklart. Om man inte har lärt sig att läsa och räkna – på vilket sätt skulle kreativitet t.ex. väga upp det?

Men innan vi tittar på vad den nya rapporten säger låt oss dröja lite vid vad PISA och OECD i allmänhet säger om den svenska skolan. Det som framförallt förvånar dem är att vi tappar i likvärdighet. Beatriz Pont sade vid den här tiden förra året ”Vi vet att likvärdighet ger höga resultat. Sverige är inte där. Sverige borde vara där.” Och när OECD:s PISA-general Schleicher kom till Sverige tidigare i år sade han att det svenska skolsystemet har ”förlorat sin själ”. 

Vad är det för själ som har gått förlorad – jo, det är att skolan inte längre är ”en skola för alla” utan en skola för barn med resursstarka föräldrar. Kommunalisering, avreglering och friskolemarknad har brutit upp den svenska skolans kännetecken – att alla barn fick samma chans. Det är tydligt utifrån PISA och Skolverkets analyser att skillnaderna mellan skolor ökar dramatiskt, att resurssvagare barn oftare har obehöriga lärare, att de skolor de går i har sämre resurser än andra skolor etc. Detta är svensk skolas stora tragedi. Inte att resultaten hos alla sjunker utan att de sjunker dramatiskt för barn med sämre förutsättningar hemifrån. 

Om vi går till den digitala analysen av PISA så visar den bara samma sak, plus några väldigt viktiga saker som vi också vet sedan tidigare forskning. Bara IT ger inget mer lärande. Punkt. Det var till och med så att ju mer datorer hade använts i matematikundervisningen desto sämre resultat hade de svenska eleverna i matematik.

Det här borde egentligen inte förvåna någon. Mängden IT-användning är inte korrelerat med lärande. Den stora forskningsinsatsen av Örebro universitet, Unos uno, visar tvärtom att satsningar på en dator till varje elev generellt sett har följande negativa effekter: ökade skillnader mellan skolor, ökade kostnader och ökat ensamarbete för eleverna. Om man läser Skolverkets analys av det stora matematikprojektet 2009–2011 kan man också där se att satsningar på datorer ofta hade effekten att elever lämnades mer ensamma med sitt lärande. Detta råkar vara det största identifierade problemet med svensk matematikundervisning. Istället för att bli undervisade av skickliga lärare lämnas barn ensamma att räkna så fort de kan i sina matteböcker. 

Vad ska vi då göra? Precis som OECD säger – se över skolsystemet och skolvalet så att vi säkerställer en likvärdig skola där alla får samma chans. Och när det gäller IT – överge övertron på teknik. Vi måste utveckla verklig digital undervisning. Det gör vi när programmerare och lärare, gärna tillsammans med forskare, utvecklar bra digitalt stöd för undervisning i olika ämnen. Datorer ska stärka mötet mellan lärare och elev inte lämna dem ensamma med gränslös information och teknik de inte kan använda (eller som inte fungerar).

Beslut om pedagogik och pedagogisk utrustning ska inte fattas över huvudet på lärare och utan empirisk grund. Självklart ska skolan följa med sin tid men det är viktigt hur det görs. Det som har betydelse är hur en lärare använder de medier som finns, inte vilken teknik som driver dem. För att det ska fungera krävs satsningar från stat, huvudmän och lärosäten där de samverkar med lärare. Nu tar meningslösa tekniksatsningar till exempel pengar från skolbibliotek. Barn behöver faktiskt både böcker och paddor. 

Men framförallt behöver de möta skickliga lärare – som har de resurser de behöver – både analoga och digitala. 

PRENUMERERA PÅ ETC HELG

Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.