Debatt: Hemliga avtal hot mot demokratin

Hemlighetsmakeriet kring innehållet i förhandlingar om globala handelsavtal, som TISA och TTIP, kan utgöra ett hot mot demokratin.Globala storföretag har större insyn i förhandlingarna än de folkvalda politikerna, skriver Kent Persson, näringspolitisk talesperson för Vänsterpartiet.

ETC:s avslöjande om TISA-förhandlingarna har på ett sorgligt sätt visat på det hemlighetsmakeri som förhandlingar idag omgärdas med. När berörda politiker får frågan om de känner till förhandlingarna uppstår en besvärande tystnad och många frågor och krav från den rödgröna oppositionen om insyn. Näringsutskottet har efter avslöjandet begärt information från handelsministern om förhandlingarna och vilket mandat den svenska regeringen har.

Tyvärr är sekretessen som omgärdar TISA-förhandlingarna inget undantag.

Vi minns diskussionerna kring ACTA (Anti-Counterfeiting Trade Agreement), ett avtal som förhandlades fram i största hemlighet mellan regeringarna i de rika länderna där de valda församlingarna hölls helt ovetande om innehållet. Att Sony och Google hade större insyn i förhandlingarna än de folkvalda politikerna visar med all önskvärd tydlighet hur storföretagen genom lobbyverksamhet får företräde på bekostnad av öppna demokratiska processer. Att det trots allt blev en öppen debatt om ACTA i Sverige berodde inte på den borgerliga regeringens information till allmänheten utan på att information läckte ut från förhandlingarna.

Just nu pågår även förhandlingar om ett nytt frihandelsavtal mellan EU och USA, TTIP (The Transatlantic Trade and Investment Partnership). Det kommer troligtvis att bli världens största handelsavtal mellan två parter.

EU-kommissionens förhandlingsmandat är inte offentligt och det finns anledning att känna oro kring innehållet även i dessa förhandlingar. Oron förstärks av att den svenska regeringen gett kommissionen ett öppet mandat i förhandlingarna, utan att frågor om konsumentskydd, miljöhänsyn eller arbetstagarnas rättigheter har förts fram som viktiga för svenskt vidkommande.

Den kanske allvarligaste delen som diskuteras inför det kommande TTIP-avtalet kallas investeringsskydd. Det skulle, om det infördes, innebära en möjlighet för investerare att stämma regeringar för lagar som skadar deras intressen.

Samma typ av investeringsskydd antas av allt att döma vara en del av diskussionerna även när det gäller TISA.

Konsekvenserna är givetvis svåra att förutse men det skulle kunna innebära att storföretagen ges möjligheter att påverka innehållet i konsumentfrågor, fackliga rättigheter och möjligheten att stoppa offentlig vinstdriven verksamhet vilket i förlängningen kan bli ett hot mot den svenska demokratin.

Kent Persson
Näringspolitisk talesperson
Vänsterpartiet