Debatt: Hållbarhet står sig slätt mot profit

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

En annan aspekt på den pågående privatiseringen av fisket som ETC skrivit om är det därpå följande rovfisket.

Många pratar idag om hållbarhet och biologiskt mångfald, men när dessa ställs mot näringslivets krav på profiter står de sig slätt.

Hur hållbart är det att Östersjöns laxar blir foder åt odlade laxar i Norge? Inte alls, naturligtvis, men det är ändå vad som sker.

Gigantiska trålare med enorm lastkapacitet ”dammsuger” idag Östersjön med finmaskiga garn på jakt efter foder till fiskindustrin i de norska fjordarna. Fartygen är upp till 90 meter långa och drivs med uppemot 10 000 hästkrafter och de har sina hemmahamnar på den svenska västkusten.

Det är inte många som har sett dem i aktion, men resultatet av deras framfart är tydlig för sportfiskare och kustnära yrkesfiskare. 

Den uttalade avsikten med trålningen är att fånga skarpsill, men när detta görs fångas naturligtvis även de större fiskarna.

Fram till 2009 gjorde SLU:s forskningsfartyg Argo provfiskningar i Östersjön för att kartlägga hur stora bifångster trålningen efter foderfisk för med sig. Den rapport som lämnades 2010 (Analysed by-catch data) visade att bifångsterna ökade stadigt i takt med ökad trålning efter skarpsill. Rapporten säger att forskningen ger vid handen att uppskattningsvis 50 000 laxar större än 50 cm fångas i trålarna varje år. Dessutom fångas cirka 150 000 laxar med en längd under 50 cm. Det betyder att 200 000 laxar trålas upp i Östersjön för att bli foder till odlad lax. Detta ska jämföras med att svenska fiskare har rätt att fånga 28 000 laxar varav 122  stycken i södra Östersjön.

2011 blev Arkipelag Blekinge av UNESCO utnämnd till biosfärområde vars uppdrag bland annat är att bidra till den biologiska mångfalden. Det är svårt att tänka sig detta biosfärområde utan ett levande yrkesmässigt kustfiske såväl som sportfiske. Möjligheterna till detta minskar naturligtvis om rovfisket med trålare får fortsätta.

Man kan undra hur många andra fiskar utöver lax som fångas i skarpsilltrålarna när det blir bifångster på 200 000 laxar per år. Hur många torskar hamnar exempelvis i näten?

Nu har beslut fattats i EU om att utöka detta rovfiske. Havs- och vattenmyndigheten, HaV, har inte haft något att erinra. Inom EU fattas inte alltid de beslut som är bäst för unionens invånare. En betydligt viktigare faktor är huruvida lobbyister har lyckats övertyga de som ska fatta besluten och uppenbarligen har en stark lobbyverksamhet från den ekonomiskt starka laxodlingsindustrin med tillhörande foderfiske lyckats väl i sin påverkan av EU:s beslutsfattare. 

Måhända är det ett tidens tecken att SVT stoppat visandet av en fransk dokumentärfilm som ifrågasätter laxodling. Filmen sätter fingret på det faktum att de norska fiskodlingarna förändrar den ekologiska balansen i såväl fjordar och älvar i Norge genom sina odlingskassar, som i Östersjön genom sitt storskaliga foderfiske. Filmen ifrågasätter även de metoder som praktiseras i de storskaliga laxodlingarna. Metoder som på inga villkor kan betecknas som sunda.

Filmen köptes in av SVT men visades aldrig då den stoppades efter påtryckningar.

Filmen finns dock på internet med norsk text under namnet Er fisk sundt.

Det är kanske dags att sätta upp odlad norsk lax på listan över livsmedel som bör undvikas. Jag har i vart fall ätit min sista odlade lax.

PRENUMERERA PÅ ETC HELG

Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.