Debatt: Fem frågor till Miljövänner för kärnkraft

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

I er annons skriver ni: ”Kärnbränslet som använts i dagens reaktorer kan återanvändas i nästa generation av kärnkraftverk, som är under utveckling.”

De har varit ”under utveckling” sedan 1954. Det finns fortfarande inte ens en fungerande prototyp.

1. Varför anser ni att mer kapital till det utvecklingsarbetet är att föredra framför, exempelvis, vidareutveckling av den idag kommersiellt använda spanska metoden för lagring av solenergi?

Avfallet från dagens kärnreaktorer måste hållas avskilt från allt levande i 100 000 år. För 40 000 år sedan invandrade våra förfäder till Europa. De var jägare och samlare och bodde i grottor. De levde alltså under helt andra sociala förhållanden än vi gör idag. Det kan ha varit svårt för dem att föreställa sig dagens svenska samhälle. 100 000 år motsvarar ungefär 3 000 generationer. Ni bedömer att alla dessa kommer ha moralisk, intellektuell och ekonomisk kapacitet att ansvara för lagringen och bevakningen av kärnavfallet.

2. Vad grundar ni den bedömningen på?

Ni skriver att kärnkraften inte ger några koldioxidutsläpp. Efter en anmälan till Konsumentverket 2009 slutade kraftbolaget Eon att i sin marknadsföring beskriva kärnkraften som koldioxidfri. Konsumentverket klandrade Eon för vilseled­ande reklam då kärnkraften inte är koldioxidfri om man tar hänsyn till hela produktionscykeln.

3. Kommentarer på det?

Ägaren Tepco hade byggt en skyddsvall vid kärnkraftverket i Fukushima. Men tsunamin som kom var högre än vallen. Företagsledningen förklarade att det ”inte var ekonomiskt försvarbart” att bygga en så hög skyddsvall att olyckan hade kunnat undvikas.

Ni skriver att kärnkraften avsätter ”pengar för all sin avfallshantering, inklusive sin egen rivning”. Beloppet som avsätts är två öre per kilowattimme. I kalkylen förutsätts att kostnaderna för rivning blir betydligt lägre i Sverige än i något annat land. Ni nämner inte kärnkraftens försäkringskostnader. Enligt Vetenskapsradion Klotet (27/3 2013) är en svensk reaktor försäkrad till en procent av de beräknade kostnaderna för haveriet i Fukushima och 0,375 procent av vad en kärnkraftsolycka i Frankrike beräknas kosta. Skador på miljön är undantagna från bolagens betalningsansvar. Moderbolag och underleverantörer slipper betala. När det gäller avfallshantering och rivning avsätter svensk kärnkraftsindustri två öre per kilowattimme. Vetenskapsradion kom i programserien Atomnotan fram till att kostnaden snarare blir tio öre per kilowattimme.

Inte heller kostnaden för läckage är medräknad. Både svensk kärnbränslehantering och Strålsäkerhetsmyndigheten befarar att radioaktivitet från planerade slutförvar riskerar att läcka ut på grund av vattengenomströmningen.

4. Om det visar sig att de avsatta pengarna inte räcker till, exempelvis, för sanering av radioaktiv kontamination i mark och vatten, bedömer ni då att en svensk regering sannolikt skulle:

A. säga ”Jaha, då får det väl vara osanerat.” eller

B. tvinga skattebetalarna att stå för kostnaderna?

När detta skrivs råder förhöjd beredskap i Sverige på grund av risken för terrordåd. Inget av dagens svenska kärnkraftverk skulle klara en kollision med ett flygplan, avsiktlig eller oavsiktlig. För ett par år sedan smugglade någon eller några in sprängmedel på Ringhals kärnkraftverk. Polisutredningen lades ner, med motiveringen att polisen inte visste var de skulle leta efter de skyldiga.

5. Är det värt risken när alternativ finns?

PRENUMERERA PÅ ETC HELG

Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.