Debatt: EU:s frölag hotar den genetiska mångfalden

"För bönder begränsas urvalet alltmer till ett fåtal likartade frösorter, anpassade till ett intensivt jordbruk som är beroende av kemikalier", skriver Isabella Lövin, EU-parlamentariker för Miljöpartiet.

Sedan urminnes tider har bönder tagit tillvara på frön, förädlat dem, sått dem och bytt dem med varandra. Vi har världen över fått en stor mångfald av olika växter som sakta men säkert har anpassats till de lokala förutsättningarna i miljön.

Idag är tendensen däremot att allt mer av utsädet kontrolleras av ett fåtal stora företag. För bönder begränsas urvalet alltmer till ett fåtal likartade frösorter, anpassade till ett intensivt jordbruk som är beroende av kemikalier.

Mångfalden av frön måste försvaras. Men det finns en berättigad oro över att ett förslag från EU-kommissionen skulle kunna rucka balansen ännu mer till intensivjordbrukets fördel.

EU-kommissionen presenterade i maj förra året ett förslag till frölag som nu behandlas av Europaparlamentet. Förslaget handlar om regler för att sälja utsäde, bland annat med krav på en komplicerad registreringsprocess innan ett frö kan hamna på marknaden. Fritidsodlare och små plantskolor tillhör dem som har uttryckt oro över att lagen riskerar att slå undan benen på dem genom krav på registrering av prydnadsväxter.

Miljöpartiet och våra kamrater i den gröna partigruppen i parlamentet är kritiska mot förslaget till frölag av flera anledningar. Det övergripande problemet är att förslaget hotar den genetiska mångfald som behövs för att skapa ett hållbart livsmedelssystem.

Kommissionen vill att den nya lagen ska ersätta tolv befintliga lagar, som idag anger olika typer av regler för olika typer av frön. Problemet är att det inte är lämpligt med samma regler för spannmål och trädgårdsväxter – olika krav bör gälla för olika kategorier av frön, som idag.

Vi gröna är också kritiska mot att kommissionen vill ta bort den möjlighet till flexibel tillämpning av lagen som finns idag. Om den nya lagen skulle bli en förordning istället för ett direktiv försvinner många möjligheter till undantag för små fröförädlare som idag finns i medlemsländerna.

Att registrera sig i den obligatoriska frökatalogen, enligt kommissionens förslag, är en dyr och byråkratisk process som gynnar de stora resursstarka aktörerna på marknaden. Vi vill säkerställa att registrering i katalogen är frivillig för små aktörer med en liten marknadsandel eller som använder en liten markareal.

För lokalt anpassade arter – så kallade lantsorter – måste det också skapas möjlighet till undantag från kravet på att registrerade fröer ska uppvisa enhetlighet och stabilitet. Enhetlighet och stabilitet är inte naturliga egenskaper hos levande organismer; det är tvärtom frövarianter med genetisk diversitet som har gjort så att växter har kunnat anpassa sig efter lokala förhållanden vad gäller klimat, skadedjur och sjukdomar.

Den gröna partigruppen har varit pådrivande för att parlamentet ska sätta ner foten och avvisa lagförslaget. Kritiken från miljörörelsen har nu nått fram till de flesta politiska partierna och har växt till den grad att EU-parlamentets jordbruksutskott idag väntas rösta för att skicka tillbaks lagförslaget till kommissionen så att de får börja om från början igen.

Det är bra. Kommissionen måste återvända med ett nytt och genomtänkt lagförslag. När de gör det, nästa mandatperiod, kommer kampen dock att gå vidare mot de politiska partier som i grunden inte har något emot att gynna industrijordbruk på den ekologiska odlingens bekostnad. Frölagen är bara en av många EU-lagar som påverkar din middagstallrik. Den som vill slå ett slag för hållbar mat gör klokt i att rösta grönt i EU-valet den 25 maj.

Isabella Lövin
EU-parlamentariker för Miljöpartiet de gröna