Forskare kritiserar antisemitundersökningen

När Forum för levande historia och Brottsförebyggande rådet ville ta reda på den svenska befolkningens inställning till judar, skickades en postenkät med attitydfrågor till 5 000 personer i landet. Syftet var att kartlägga och få kunskap om antisemitismens förekomst i samhället. Deltagarna i undersökningen fick ta ställning till påståenden på en skala från "instämmer helt" till "instämmer inte alls". Enkäten, som skickades till personer mellan 16 och 75 år innehöll mestadels påståenden om judar som man kunde instämma i eller ta avstånd ifrån i varierande grad. Några exempel på påståenden som de fick ta ställning till var: "Det skulle vara helt acceptabelt med en jude som statsminister i Sverige", "Judarna har ett stort inflytande över världsekonomin", "Det talas alldeles för mycket om nazismen och utrotningen av judar", "Judarna tror att de är de enda som har lidit".
Bland de knappt 3 000 personer som svarade på enkäten, visade sig 5 procent ha en antisemitisk inställning. Så många som en tredjedel instämde i vissa antisemitiska påståenden medan de tog avstånd eller inte riktigt kunde ta ställning till andra. 59 procent avvisade generellt antisemitiska fördomar. Överintendent på Forum för levande historia, Heléne Lööw samt Henrik Bachne, doktor idéhistoria skriver en debattartikel i Dagens Nyheter samma dag som undersökningen offentliggörs. "Undersökningen kan inte säga huruvida fördomar mot judar ökar eller minskar bland svenskar, men den visar med stor tydlighet att antisemitismen utgör ett allvarligt samhällsproblem i vårt land."

Enligt Peter Esaiasson, professor i Statsvetenskap vid Göteborgs universitet, bör man vara försiktig med att göra generella nivåuppfattningar av attitydundersökningar.
Han kritiserar rapportens forskare för att dra den generella slutsatsen att en tredjedel av befolkningen skulle ha en antisemitisk inställning.
– Nivån ska man vara oerhört försiktig med att ange. Det är så förtvivlat svårt att göra nivåuppskattningar och det går inte att uppskatta att X procent av befolkningen ha en viss attityd, säger han till Dagens ETC.
Han menar också att frågan om man skulle kunna tänka sig en jude som statsminister, borde ha följts upp med frågor om varför.
– Det behövs för att kunna tolka resultatet. Är det exempelvis att man inte vill se en
kroknäsig person som statsminister eller är det att man inte vill se en religiös person som statsminister det handlar om?
– Jag kritiserar att det dras slutsatser om hela befolkningens attityd. Man kan däremot göra jämförelser hur attityder förändras över tid samt hur inställningen varierar mellan olika grupper, säger Peter Esaiasson.

I undersökningen tillfrågades intervjupersonerna också om bland annat ålder, partisympatier och religion. Förutom personer som sympatiserade med extremhögern visade det sig att lågutbildade män samt muslimer generellt hade en mer antisemitisk inställning än andra grupper.
Peter Esaiasson ifrågasätter även generella slutsatser av detta resultat:
– Lågutbildade tenderar att i större utsträckning hålla med om påståenden i undersökningar.

Maja Lundbäck