Ställ inte upp på bolagens vinstsug

Nu är S-kongressen avslutad och S-majoriteten har beslutat att det är okej att privata företag tar ut vinst från offentliga sektorn. Vi frågar oss hur det ska gå till att säkra en välfärd med hög kvalitet? Hur ska kontrollen gå till? Ska ännu mer resurser tas från offentliga sektorn för att kunna kontrollera detta?

Vårdbolagen i Sverige tjänar redan nu flera miljarder om året på våra skattepengar. Pengar som riskkapitalbolag som till exempel Capio, Attendo, Aleris, Carema genom olika ägarkedjor placerar i skatteparadis. Börsnoterade företag har krav på sig att ge aktieägarna maximal utdelning och så länge möjligheten finns att tjäna pengar på att snåla in på omkostnader för att få ut större vinst kommer det att göras. Och i de fall där en privatperson fått möjlighet att ta över offentlig verksamhet (ofta till en billig penning) är risken överhängande att drivkraften att tjäna sig en hacka blir övermäktig.

Olof Palme kunde redan 1985 förutsäga hur det skulle bli om lönsamhetstänkandet skulle få ta över i skolan. Han sa: ”Många barn med särskilda problem kommer att stötas ut av det privata systemet”. Och att ”elever och föräldrar hela tiden vägs på en lönsamhetsvåg, där det ytterst är producentens lönsamhetsbedömning, inte konsumentens behov, som fäller utslaget. Service blir inte längre en rättighet.”
Det var när Pysslingen-debatten om den privata förskolan i Nacka rasade, och Palme beslutade sig för att ta strid mot vinstintressenas insteg i välfärden. I före detta Pysslingen som nu är danska riskkapitalbolaget Polaris Private Equity ingår nu Thomas Bodström (S) i styrelsen.
Vart har Palmes klarsyn tagit vägen i dagens socialdemokrati?

Att vi gemensamt äger och driver välfärdsverksamheterna har stor betydelse för sammanhållningen, demokratin och kvaliteten. Sveriges sjukvård har varje år sedan 2005 fått högsta kvalitetsbedömning bland EU-länderna i det så kallade. Euro Health Consumer Index. Detta har skapats till jämförelsevis låg kostnad och mycket tack vare hängivna välutbildade medarbetare som drivs av önskan att göra gott för medmänniskan.
Resultatet är, menar vi, till stor del skapat tack vare gemensamt ägande och öppenhet. Privat ägande karaktäriseras främst av kortsiktigt vinsttänkande och inskränkt yttrandefrihet för medarbetarna även om enstaka undantag naturligtvis är möjliga. Stiftelser utan vinst som mål kan fungera bra.
Det förefaller som om S har övergett ett demokratiskt styrt samhälle där välfärden är gemensamt ägd?

Vi blir så trötta på de ord som används för att bortförklara konsekvenserna av privatiseringarna. ”Kvalitetskontroll” istället för medicinskt , pedagogiskt och etiskt ansvar i skola, vård och omsorg. ”Valfrihet” istället för grundprinciper om lika tillgång till undervisning, vård och omsorg efter behov. ”Etableringsfrihet” istället för en planering som fördelar gemensamma resurser rättvist.
Vi upplever att det idag finns ett förakt för offentligt drivna verksamheter. Det saknas vetenskapliga belägg för hävda att privata företag skulle vara billigare och mera effektiva på lång sikt inom välfärdssektorn. Effektivitet i vård och utbildning är inget man kan piska fram. Effektiv blir man om man är yrkeskompetent, trivs på sitt jobb, känner sig delaktig i och ansvarig för det som händer. Att i första hand känna att verksamheten utvecklas och att brukarna är nöjda och får det bättre är den starkaste drivkraften. Därför har den offentliga sektorn i Sverige så hög kvalitet till jämförelsevis låga kostnader.

Lyssna på medborgarna och de anställda istället för som nu på vinstsugna företag! Vi kan, vill och törs vidareutveckla en rättvis och effektiv välfärd för alla!

Annika Schenström, Förskollärare
Inga-Carin Landerö, Distriktsläkare
Gith Andersson, Ungdomspedagog
Med sammanlagt 99 års tjänstgöring i offentliga sektorn och aktiva i nätverket för Gemensam Välfärd i Norrköping.