Självstyre istället för privatisering

Rösjöskolan i Sollentuna var landets första kommunala självstyrande skola. I dag står den som förebild för andra kommunala skolor som vill utvecklas utan att privatiseras.
– Det finns en känsla av att vi tillsammans skapar den här skolan, säger Mikael Gustafson, rektor på Rösjöskolan, till ETC Stockholm.

Fritt skolval infördes i Sverige i början av 1990-talet och Rösjöskolan hade då svårt att hävda sig i konkurrensen. Färre elever betyder försämrad ekonomi, eftersom kommunen betalar ut en fast skolpeng för varje elev som går på skolan. Den dåvarande rektor, Ann-Charlotte Markman, insåg att något måste göras och lyckades övertyga politikerna om en alternativ lösning. År 1995 blev Rösjöskolan Sveriges första kommunalt självstyrande skola.
– Vi bestämmer själva. Lärarna identifierar sig med sin arbetsplats och föräldrarna känner att det här är vår skola, säger skolans nuvarande rektor, Mikael Gustafson.
På Rösjöskolan styr nämligen föräldrar och personal – inte politikerna i kommunhuset. Lokal demokrati istället för centralstyrning. Lärarförbundet, som arbetar för fler självstyrande skolor, lyfter fram skolan som ett bevis på hur bra arbetssättet kan fungera.

Politiskt obunden styrelse
Rösjöskolans styrelse är politiskt obunden och består av fyra föräldrar och tre representanter ur personalen. Det har nyss varit val, föräldrar och personal har röstat fram de nya ledamöterna. Elevrådet och skolledningen har räknat rösterna. Styrelsen är en egen kommunal nämnd och lyder direkt under kommunfullmäktige. Bestämmelser om insyn och anställningsvillkor är desamma här som för andra kommunala verksamheter.
Enligt Mikael Gustafson ger styrelseformen Rösjöskolan möjlighet att ”äta russinen ur den kommunala kakan”. Han säger att den största skillnaden med andra skolor som han har jobbat på är att personalens och föräldrarnas engagemang är större på Rösjöskolan. Mikael Gustafson talar till och med om en särskild ”rösjöanda”.
– Vi blir lite speciella eftersom vi är den kommunala friskolan. Det är ett bra sätt att ena en grupp. Man känner delaktighet i skolans verksamhet. Det finns en känsla av att man ställer upp för varandra, att det är vi tillsammans som skapar den här skolan, säger han.

Måste visa framfötterna
Att skolvärlden är konkurrensutsatt blir tydligt när Mikael Gustafson redogör för verksamheten. För skolorna gäller det i dag att visa framfötterna – att locka elever är livsavgörande. På Rösjöskolan har de därför satsat på små barngrupper och utbildade lärare. Alla klasser har schemalagd tid i skolans bibliotek och sexåringarna undervisas av professionella bildpedagoger. Dessutom integreras Rösjöskolans särskoleelever i grundskoleklasserna för att skapa tolerans och förståelse eleverna emellan.
Men var kommer pengarna till satsningarna ifrån? Mikael Gustafson hänvisar till Rösjöskolans begränsade administration och till omprioriteringar i skolans arbete.
– Vi har valt en hög vuxennärvaro och använder så mycket pengar vi kan för att anställa folk i verksamheten, säger han.
Eftersom Rösjöskolan sköter sin egen förvaltning får de också behålla hela skolpengen, men det innebär blott tre procent mer per elev än i vanliga kommunala skolor. När jag går förbi ett helt förråd fyllt med skridskor i en av korridorerna förstår jag än mindre hur skolan får ihop sin ekonomi.
– Ett skridskoförråd hade aldrig funnits om vi inte haft föräldrar i styrelsen. Vi har också två klassuppsättningar med längdskidor, berättar Mikael Gustafsson.

Föräldrar positiva
Baboucarr Njies dotter Anna går i andra klass på Rösjöskolan. De trivs här. Baboucarr pekar på skolans förmåga att ta snabba beslut som en stor fördel. Visserligen glömde han bort att rösta i det senaste styrelsevalet, men han är ändå klart positiv till styrelseformen.
– Allt funkar bra, men jag kanske har lågt ställda förväntningar. Det finns alltid saker att förbättra, men varför laga något som redan fungerar? säger Baboucarr Njie.
Just nu förs diskussioner om Rösjöskolan ska få ta över driften av den kommunala Edsbergsskolan i Sollentuna. Det ser Mikael Gustafson som ett kvitto på kommunens uppskattning.
– Det är ett gott betyg för vårt arbete. Provresultaten visar också att våra elever presterar bra, vi levererar höga resultat. Både när det gäller kunskap och trygghet ligger vi högt bland skolorna i kommunen.
Blir sammanslagningen ett faktum kan Rösjöskolan bli något så ovanligt som en kommunal verksamhet som expanderar.

Isak Klasson

Fakta:
Kommunal skola: Ägs av kommunen. Omfattas av kommunala bestämmelser. Styrs av kommunal nämnd med ansvar för utbildning. Begränsat självbestämmande.
Fristående skola: Ägs av privat sektor. Omfattas inte av kommunala bestämmelser. Utformar verksamhetens innehåll på egen hand.
Rösjöskolan: Ägs av kommunen. Omfattas av kommunala bestämmelser, såsom anställningsvillkor och insyn. Förfogar över sina egna resurser och får själva utforma verksamhetens innehåll. Rösjöstyrelsen är en kommunal nämnd, och lyder direkt under kommunfullmäktige i Sollentuna.

Källa: Skolverket & Sollentuna kommun

Avknoppning...
...är, något förenklat, när de anställda tar över ägande och drift av stadens verksamhet.
Förra våren rapporterade Statskontoret att det står i strid mot både kommunallagen och gällande EU-regler.  Efter det stoppade den borgerliga majoriteten i Stockholm avknoppningar inom grund-, gymnasie-, och särskolan.
Det finns två avknoppade grundskolor i Stockholm. Västerholms friskola i Skärholmen och Västbergaskolan i Liljeholmen.

Andel elever i Stockholms friskolor: 18,5% av grundskoleeleverna folkbokförda i Stockholm går i fristående skolor i Stockholms stad. 30% av gymnasieeleverna folkbokförda i Stockholm går i fristående gymnasieskolor i Stockholms stad.

Källa: Stockholms kommun