Bilkrisen rullar vidare

Regeringen ställer upp med 28 miljarder kronor till de krisdrabbade biltillverkarna Volvo och Saab. Men stödpaketet är ett steg i fel riktning, säger Volvoanställde Lars Henriksson.
– Staten borde inte pumpa in mer pengar i företagen utan att ta kontrollen över hur de utvecklas.

Framtiden för Volvo och Saab är minst sagt osäker sedan deras respektive ägare, Ford och General Motors, gått ut med att de planerar en försäljning av de svenska biltillverkarna.
Läget blev inte bättre av att den amerikanska senaten i slutet av förra veckan meddelade att man inte enats om det planerade amerikanska stödpaketet till Detroits konkurshotade biljättar.
Hos flera underleverantörer har det akuta läget i bilindustrin redan slagit till med full kraft.
Förra fredagen tvingades Segerström Automotive i Eskilstuna, som bland annat tillverkar plåtkomponenter till Volvo, att lämna in sina konkurshandlingar.
Detta trots att Maud Olofsson en dag tidigare gått ut med beskedet att staten går in och stödjer industrin med 28 miljarder kronor.
– Vi ska ha en fordonsindustri också om 20 år i Sverige, motiverade näringsministern regeringens beslut.

Statliga kreditgarantier
Av de 28 miljarderna som räddningspaketet består av är fem ett slags undsättningslån för att klara den mest akuta krisen, 20 miljarder är kreditgarantier via europeiska investeringsbanken (EIB) och tre miljarder satsas i ett statligt bolag där branschen ska bedriva forsknings- och utvecklingsverksamhet.
Samtidigt som bilbranschens företrädare pustar ut över att regeringen äntligen satt ned foten i frågan och visar att de värnar om den svenska fordonsindustrin så ställer sig andra mer kritiska till regeringens pengalöften.
– Å ena sidan innebär det här att staten kan gå in och påverka hur de företagen utvecklas och ställa skärpta miljökrav. Å andra sidan skulle det bästa för miljön vara om Volvo och Saab kollapsade, säger Magnus Nilsson, trafikexpert vid Naturskyddsföreningen.
Han säger att om regeringen med pengarna driver företagens utveckling mot miljömässigt mera hållbara fordon, så kan det vara bra. Men att ha två stora biltillverkare i landet har visat sig vara ett hinder för miljöpolitiken.
– I stället för att driva fram bättre bilar, har skattesystemet utnyttjats för att rigga en svensk hemmamarknad för Volvos och Saabs dyra, bränsleslukande monster. Så har det inte varit i våra grannländer Norge och Danmark där man mycket mera aktivt har drivit fram en bättre bilpark och hållit tillbaka bilismen, säger Nilsson.

Ett steg i fel riktning
Volvoanställde Lars Henriksson har i ett tidigare debattinlägg i ETC talat för en total omställning av bilindustrin, där staten går in som ägare och gör de satsningar som behövs för att bygga en hållbar infrastruktur. Han ser regeringens stödpaket – där man endast pumpar in pengar utan att ta kontrollen över företagen – som ett steg i fel riktning.
– Om man nu har tillgång till de här miljarderna finns det betydligt bättre sätt att använda pengarna än någon allmänt luddig förklaring om grön utveckling. Genom ett förstatligande har regeringen chans att ta kontroll över företagen på riktigt och styra utvecklingen. Men det verkar som om regeringen skyr frågan som pesten, säger han.

Bensinslukande svensk bilpark
I flera undersökningar har det visat sig att Sverige leder när det gäller att ha Europas mest bensinslukande bilpark. Både Volvo och Saab har en lång tradition av att framställa stora bilar som drar mycket bränsle och årligen släpper ut mängder av koldioxid.
Enligt Henriksson är miljöbilar, de som bränner lite mindre olja, ingen lösning utan skjuter möjligen upp problemet – och inte ens det om bilismen fortsätter att öka som förut.
– Volvo, med sitt nätverk av underleverantörer är inte nödvändigtvis låst till att tillverka bilar, utan är framförallt ett flexibelt system för massproduktion, säger han.
Magnus Nilsson tror, precis som Lars Henriksson, att ett förstatligande skulle kunna vara en lösning för en mer hållbar produktionsutveckling, men betonar att det måste finnas en tydlig idé bakom ett övertagande:
– Det efterfrågas andra saker i världen än bilar. Om de här företagen kollapsar har regeringen en chans att trigga igång många områden som behöver mer resurser, till exempel utvecklingen av vindkraft.

Maria Holm