Sveriges Radio – oberoende moderat?

Mats Svegfors blir vd för Sveriges Radio. En utnämning – han är borgerlig in i märgen – som möjligen får regeringen att jubla. Men som signalerar en arrogant högervridning av oberoende medier, skriver Maria-Pia Boëthius.

Om det är något vi behöver i Sverige, vi medborgare, så inte är det en av högerns mest framträdande ideologer som chef för det av folket finansierade public service-företaget Sveriges Radio. Nu har Mats Svegfors, före detta chefredaktör för högerns Svenska Dagbladet alltså utsetts till chef för SR. Det är inte olikt situationen i Italien, där Silvio Berlusconi, när han fick makten i Italien, började sparka och omplacera chefer på RAI, italienska public service. Naturligtvis var det inte Berlusconi själv som utnämnde, utan en styrelse som kände efter vart vindarna blåste och omplacerade och valde chefer så att det skulle tillfredsställa bossen. Jag kan tänka mig att högeralliansen är utomordentligt nöjd med att ha fått in denna högerfot som högsta höns i public service, men jag tycker att det är djupt illavarslande.

Pressen i Sverige ägs och styrs till uppemot 90 procent av borgerliga intressen, liksom man kan kalla alla de kommersiella TV- och radiokanalerna för borgerliga. Det absolut minsta man kunde begära vore att vi fick en radiochef som kan ses som oberoende av högern, men Mats Svegfors har varumärket ”borgerlig” stämplad över hela sin person och hela sin gärning.
Det hjälper inte att han legat i karantän ett tag, som landshövding i Västmanlands län, utsedd av Göran Persson, en smågodsägarkollega, och som utredare i ansvarskommittén om Sveriges regioner.
1974-75 var Mats Svegfors ordförande i Fria Moderata Studentförbundet, där han efterträdde Carl Bildt. Därefter var han statssekreterare i den borgerliga Fälldinregeringen för att sedan utnämnas till chefredaktör för högerns Svenska Dagbladet. Idag är han chef för Statens Kulturråd där han försvarat utnämningar av de mest besynnerliga marknadsliberala ledamöter och han är ordförande i föreningen – först läste jag Beridna högervakten – men det ska vara Beridna högvakten. Dessutom står han upptagen på högertankesmedjan Timbros lista över ”Personer verksamma vid Timbro”.

Kan det verkligen vara möjligt att man anser denne Mats Svegfors lämplig som chef för public service-radion? Det är den mest flagranta och arroganta högervridningen av den lilla rest av tidigare något sånär oberoende medier som jag sett, medier som dessutom finansieras av folket.
Vad ska vi i fortsättningen kalla Sveriges Radio?
Oberoende moderat?
Svegfors tillhör den växande svenska elit som kan verka såväl inom statsmakten som inom medierna, de vandrar fram och tillbaka, ena dagen statssekreterare i en borgerlig regering, nästa chefredaktör, sedan landshövding och nu public service-chef. Där det borde finnas en brandvägg – mellan medier och statsmakt – finns det numera en gångbro över vilken förre socialdemokratiske statsministern lätt som en plätt gick över till pr-industrin.

Under tiden med Stödstrumporna, ett feministiskt nätverk för fler kvinnor i svenska riksdagen oavsett parti, hade vi ”äran” att utsättas för SvD:s och Dagens Nyheters olika påhopp. Det är intressant att följa de båda chefredaktörernas från den tiden karriärer. DN:s Hans Bergström har sedan dess blivit amerikansk medborgare och under Georg W Bushs vanstyre gått in i republikanska partiet. Mats Svegfors har nu blivit public service-chef. På den tiden låg emellertid Svegfors till höger om Bergström.
En gång deltog jag i en debatt med Mats Svegfors, om feminismen och (på den tiden) bristen på kvinnor i svenska riksdagen. Det som gjorde mig helt förundrad var att Svegfors var totalt oinsatt i ämnet – han hade inte läst på för fem öre. Han var den typen av manlig debattör som hänvisade till vad ”hans fru” tyckte i olika kvinnofrågor och som påpekade att han minsann hade döttrar. Jag undrade varför han alls tackat ja till debatten och jag kan inte påstå att min respekt för honom ökade.

Mats Svegfors framstår som en hygglig prick, men han är förstås en skicklig och kall maktspelare, som precis som moderaterna i regeringen förstått att man måste verka lite socialliberal om man ska få breda maktpositioner.
Att nästan hela det svenska kultur- och medieetablissemanget glatt sig åt hans utnämning utan att problematisera den gör mig skrämd. Men han är ju en av dem – uppodlade som de är på de stora borgerliga mediekonglomeraten. Vi har en mycket beige och ljusblå kultur- och medievärld i Sverige, vilket väl är precis vad ägarna önskat. Om man läser de svenska kultursidorna och ser på kulturprogram är det nästan omöjligt att gissa att världen befinner sig i två globala jättekriser och att det mullrar och dånar i den så kallade rättens krater runtom i Europa.
De svenska intellektuella verkar ha abdikerat från samhällsdebatten, utom, hittills i just radion. Vi behöver helt andra berättelser om världen och vad som pågår än den världsbild Mats Svegfors är ansluten till, vi behöver en motvikt mot den förödande borgerliga pressdominansen. Istället har Sveriges Radio nu inlemmats i den!

Maria-Pia boëthius